En bokhandel nära dig

Har spenderat dagen mycket med Henke, vilket i säg har varit trevligt. Jag visade stor klass i FIFA 09 och därmed är killen skyldig mig 3 drinkar på Napa. Han ville att jag skulle skriva om honom och jag är inte den som är den.

Henrik Andersson lever efter mottot: "Fuck carpe diem". Istället för att fånga dagen så fullkomligt stryper Henke den. Henke har, precis som de flesta, ett vanligt rum. Trots detta så finns dator, kuddar, mat, dricka och mobilen vid soffbordet. Framför soffbordet finns även tven, PS 3 och Nintendo Wie. Därför valde jag att inte presentera Henkes egentliga rum för Otto som var ny i huset idag. "Slå dig ner i soffan och känn dig som hemma, här bor Henke!", så löd presentationen. Henke lever där och jag förstår honom. Tv:en är stor och det finns kontaktuttag till dator, PS 3 och Wie. Henke tänker givetvis i ergonomiska banor. Det vill säga: "Hur ligger jag skönast utan för den sakens skull besvära mig med rörelser och obekvämligheter?" Jag tror diverse ställningar har prövats. Men jag tror Henke funnit den rätta. "Soffpotatisens tankar och funderingar" släpps snart och finns i en bokhandel nära dig.
Henke besväras alltför oftast av i-landsproblematik: På Henkes status på ansiktsboken kan man ofta skymta: "Jag tappade fjärrkontrollen under soffan, orkar inte hämta, FML!"
Klart man inte orkar sträcka sig 30 cm för en fjärrkontroll, när man ligger så fruktansvärt skönt i soffan. Jag är på din sida, Henke!
FML (fuck my life) är också ett vanligt förekommande uttryck hos H.Andersson. Vid första tanken så låter, det i mina öron, som en tungt kriminell organisation som anser sig vara bestraffade av samhället. Så är alltså inte fallet.

Ni kanske får intrycket av att Henke skulle vara lat. Nej, sparsam med krafterna är bättre. Jag blev därför VÄLDIGT förvånad, när jag kl 16, idag, kommer hem till Henke och finner honom i köket. Lagandes mat till mig och honom! Visserligen hade han tagit ner datorn till undervåningen, men vafan, jag förvånades ändå och det är stort! Förutom en liten fadäs (Henke använde GP som underlägg till en, lite lätt kokande gryta med Pasta) så flöt det på bra. Köttbullarna var riktigt goda och pastan kändes naturlig i smaken.

Med risk för att ha förlorat min polares respekt och vänskap så avslutar jag blogginlägget.