Killen som tror sig veta hur man bloggar. Skriver om allt och ingenting i en ironisk och hårdkokt touch. Nästan ingen går obemärkt förbi.

torsdag 28 maj 2009

AYIA NAPA

AYIA FUCKING NAPA. Ett resmål som jag längtat efter något sjukt. 12 september började nedräkningen och hela bloggen har mer eller mindre andats AYIA NAPA sen dess. Jag tror egentligen inte jag behöver uttrycka mig särskilt mycket mer. Jag är klar med skolan, jag skall inte plugga, studera eller jobba på ett bra tag. Livet leker och allt känns så enkelt och lättsamt i dessa dagar. Men i natt drar vi, Jim Söderberg och Tobias Larsson. Destianation Ayia Napa.
Ett ord: Underbart!

Jag går in i dimman ett tag nu, och vill fan inte ut igen förrän den 15 juni eller något. Jag vill på något sätt inte förnedra eller se ner på alla ni icke-studenter. Men ni kommer inte ha det bättre än oss under de närmaste två veckorna. Inte en chans.

Men visst: Ha det bra i Sverige!

/ T.

onsdag 27 maj 2009

Sista skoldagen!

Idag skippar vi ironi och sarkasm på bloggen. Ni kan kalla det en kärleksförklaring, ni kan kalla mig gay, men jag är ärlig angående mina kompisar och tankar till skolan. Och ja, heterosexuell är jag. Sista skoldagen gick jag idag, givetvis skall detta firas med en nostalgitrip utöver det vanliga.

1997 började jag skolan, en blygsam pojke vid namn Tobias gick till skolan med mamma. Jag fick börja i Periskopet (eller snarare Per-i-skåpet, som vi sade i yngre dagar) och det var frid och fröjd. Innan högstadiet handlade det mesta om vem som var bäst i fotboll, vem i Varbergs BoIs man hatade mest eller vem som låg längst fram i matteboken.Och alla gjorde som man var tillsagd att göra. I högstadiet gjorde vi revolt, alla ville gå sin egen väg. Kan ju inte direkt påstå att jag provade hasch eller koks men alla gick vi en självständigare väg. Måste vara fullkomligt bedrövligt att undervisa högstadieklasser som alla är trotsiga och pubertala. Gymnasiet däremot, ett mer eller mindre frivilligt val. Grunden till ditt framtida liv. Men GOD DAMN vad gymnasiet gav mig mycket.

Kalle, Jim, Filip, Henke, Johan, Daniel, Jonas, Anna-Lena, spanska, fester, 06 SP B, Monday walk of shame och sist, men inte minst, AYIA NAPA OCH STUDENTEN. Alla är typexempel som jag bekantades med under PS. Angående spanskan så gav mig den inte bara två bedrövliga betyg och en patetiskt bedrövlig lärare utan framför allt två sjukt goa polare i Jonas och Kalle. Tänk att spanskan gav mig så mycket men ändå så lite! Apropå Daniel och Filip så möttes vägarna via GIF. På den vägen är det. Henke är ett litet sladdisbarn som jag träffade tack vare fest, Kalle & Jonas och skolan. Men han är inte mindre uppskattad för det. Jim och Johan dök upp i 06 SP B och Jim och Johan skiljer sig rejält i personligheten. Johan= lång och smal storstekare med en ambitiös inställning till skolan. Jim är raka motsatsen. Jim hatar skolan och praktiserar skoltrötthet dygnet runt. Jim kan dock ha Sveriges kanske roligaste humor. Ingen annan kan med, spontan humor, få mig att garva så mycket. Finns även många andra sköna typer i 06 SP B, kan dock inte uppmärksamma alla. Angående "Monday walk of shame" så kommer jag alltid minnas dessa dagar. Det är dagen då du går omvägar i korridoren, låser in dig på toaletten eller låtsas att prata i telefon för att undvika pinsamma blickar och möten efter helgens händelser med klasskamrater eller skåp. Kan tilläggas att alkoholen, oftast varit boven i dramat.

Tre år har gått jävligt fort på PS. Jag kommer ihåg första dagarna: den nya välbekanta doften av en skola, alla jävla salar som man aldrig hittade, Kerstin Halldéns första lektion (lika icke-givande alla andra) och förmågan att alltid öppna dörrarna på fel sätt. Istället för "drag" tillämpade man "tryck" och fick sig alltid en kommentar. Idag glädjs inte av att slippa skolan mer, skolan och årskurs tre är så mycket bättre än jobb. Jag glädjs fan så mycket mer åt att slippa åka buss till skolan. Där snackar vi frihet!

Gymnasietiden sjunger på sista versen, men ändå inte. Kvar har vi det bästa: AYIA NAPA och STUDENTEN. Det kommer bli bra.
Vi sparar det bästa till sist.

tisdag 26 maj 2009

The funeral

Första gången jag stiftade bekantskap med döden så var jag liten, inte bebis men i alla fall en 7-8 år. Jag såg på "Kan du vissla Johanna?" på julafton. Mamma rekommenderade den för mig och jag tyckte det var fascinerande att Berra som saknade en morfar, hittade en morfar som "ställde upp". Jag ville själv testa, men insåg samtidigt att både farfar och morfar gott dög till. Olyckligtvis dog Berras morfar och från den stunden hatade jag allt som hette begravningar och död. Jag skällde för övrigt ut mamma med min ljusa och icke-pubertala stämma för att hon visat mig film av det slaget. År 2002 dog min farfar och den 3 januari 2003 (en kall solig dag. Jag och brorsan bar blåa Crocker jeans och en svart polo-tröja minns jag såväl) begravdes han och det är, först idag, som jag påminns av den fruktansvärt tunga dagen och grymma sorgen som man upplever när någon nära lämnar denna jord.

Idag, 26 maj 2009 tog vi farväl av Kristoffer Bengtsson.
Det var en stor skara människor som dök upp och det var en fin och vacker begravning, men ack så sorglig. Hans lagkompisar i handbollen bar matchdräkterna och på kistan hade man placerat en handboll. Det var fint. Under avskedsceremonin brast det för mig. Kunde inte hålla tillbaka tårarna när hans närmast anhöriga närmade sig kistan. Lars Winnerbäck spelades som musik och jag är oerhört svag för Winnerbäck i sorgliga stunder. Det blev för mycket av det sorgliga, så att säga. Å andra sidan fungerar Winnerbäcks musik lika bra på ett bröllop, det är väl kanske det som gör honom unik som artist? När begravningen var slut öste regnet ner och blixten och åskan turades om att förekomma. Precis som om någon högre makt gjorde uppror mot Kristoffers öde. Att dö 19 år, i lungcancer är ett orästtvist och fruktansvärt slut på livet.
***
I skuggan av begravningen, tårar och döden fick jag MVG i filmkunskap och PSi. Känns riktigt bra, men jag har lite svårt att uppskatta saker och ting idag. Men livet går vidare och tiden läker sår för många. Förhoppningsvis finner ni en liten mer positiv touch på blogginläggen framöver. Napa stundar och imorgon går jag min sista skoldag på väldigt länge.

/ T.

måndag 25 maj 2009

Ingen rubrik

Har haft fruktansvärt ont i nacken sen gårdagens match. Det knakade till i nacken när jag skulle hoppa upp i en nickduell. Kan knappt vrida huvudet åt höger nu. Jag känner mig därför oerhört bright när jag berättar det för mina s.k "kompisar". Genast skulle Johan och Jim ge mig en skön massage. Det kändes mer som ett piskrapp än njutning för musklerna.
***
Inte alls mycket kvar i skolan. Jag är klar med religionen och har endast ETT prov kvar och det är i psykologi. Lektionerna ägnas åt utvärderingar av kurserna och fika. Man kan faktiskt ha det sämre. Betygen är också mer eller mindre klara så att skolan blir mer och mer en icke-självklar del av min vardag. Men PS har varit grymt. Har den skolan att tacka för mycket. Läs bloggen på onsdagen så förstår ni varför!
***
Begravning imorgon. Kristoffer skall begravas i Träslövs kyrka och det känns oerhört tungt. Blir förmodligen svårt att hålla tillbaka tårarna men jag hoppas på en fin begravning. Ett värdigt avslut helt enkelt. Jag och Kalle skall klä oss stiligt men naturligt och vi har gett en fin blomsterbukett. Jag tror det kommer uppskattas. Begravningen börjar vid 13 och efter det väntar provet i psykologi. Känner mig så sugen på att strunta i det. Men jag behöver verkligen ett MVG i den kursen.

Ett relativt kasst och tråkigt blogginlägg. Men nu är ni uppdaterade.

/ T.

söndag 24 maj 2009

Jesus återuppståndelse

Jippodagen var mäktig enligt många. Jag valde att inte delta i festligheterna, varken nykter eller onykter. Det hade inte funkat. Jag hade match på kvällen och valde att plugga lite på dagen istället för att vara med klassen. Min känsla var att jag, skulle deltagit i festligheterna, med klasserna så hade jag fått ångest och mått dåligt över att inte kunna vara med. Min klass var som sagt svartrockare. Daniel, Filip, Kalle, Jonas och Henkes klass var dragqueens. Och det kan ha varit det äckligaste någonsin. Daniel var ett skåp av sällan skådat slag. Filip såg ut som om han vore hämtad från 80-talet med sin look. Jonas däremot, var nog äckligast av alla. Han såg ut som en tysk hora som verkligen sökte sällskap. Jag vet inte om killen fick napp, men en del killar kommenterade hans rumpa, men drog genast tillbaka orden när de såg ansiktet. Men Jonas var kung under kvällen. Rykten sade att han däckat vid halv 6. Man blir därför, riktigt förvånad, när killen dyker upp på fiket vid 23 och skriker: "Fest!" Jag jämför det hela med Jesus återuppståndelse på påskdagen. Henke gjorde ett gott jobb men stupade klockan halv 6. Mascaran tog kål på honom och klagade på irritation och klåda vid ögonen. Han åkte sen för att se vår match mot Veddige Bk (vinst med 3-0) för att sen,återigen, börja festa. Normalt beteende. Men som sagt, studenten förändras oss alla. Till det positiva.
***
5 dagar kvar till Ayia Napa och jag har redan börjat packa. Det känns som om det verkligen är på sin plats. Tänkerägna torsdagen åt gekås-besök, klippning (äntligen!) och att växla pengar. Nu är det nära, äckligt nära!
***
Debuten som bloggare på GIF:s hemsida skedde igår, om ni är intresserade så besök: http://www2.idrottonline.se/templates/News.aspx?id=311135 och tryck sen på "Dagen efter Veddige-matchen" Givetvis uppmanar jag er alla till att besöka den. Men det är här, på blogspot som det mest läsvärda inläggen kommer att ligga ute.

Idag: Match med b-laget kl 18. Även plugg, religion B.

fredag 22 maj 2009

Dum fråga

En positiv dag igår. Jobbade 9-17 och hade det fruktansvärt kul på jobbet. Vattenkrig med ballonger stod på schemat. Barndomsminnen väcks till liv. Vi kastade det på varandra, på bilar och på personer som gick förbi. För att sedan låtsas vara oskyldiga som små vita lamm. Fick när jag kom hem, ett saftigt och inspirerande "erbjudande" av Varbergs svar på Bank & Niva: Kalle och Jonatan Berntsson om att börja blogga lite på GIF:s hemsida. Finns det ris i Kina? Finns det fisk i läjet? Bajsar björnarna i skogen? Åker jag till NAPA om en vecka? Självklart ställer jag upp, fruktansvärt kul idé från bröderna Write. Du finner sidan här: http://www2.idrottonline.se/templates/News.aspx?id=311135
***
Jippodagen idag, önskar verkligen att jag kunde vara med. Klassen hade "svartrockare/emos/punkare" som tema, hade varit otroligt intressant att se mig som någon sådan. Angående Henke, Daniel, Filip och Jonas så hoppas jag innerligt att de får napp i kväll. De är alla utklädda och sminkade till det motsatta könet. Hade varit så kul om någon kille kommer fram och börjar ragga. Jag tror Filip och Daniel lugnt, men behärskat hade tackat nej. Jag tror att Jonas hade börjat håna killen som raggat och idiotförklara honom. Jag tror Henke hade slått ner killen och hamnat i fyllecell. Jag tror även att Kalle hade följt med killen hem för att dricka mjölk, äta lingon eller prata Buster. Nej, skämt å sido. Kalle deltar inte heller på Jippodagen.
***
Match i kväll för egen del. Men match är fan inte piss i motvind heller. Seriefinal mot Veddige och jag tror alla giffare är sugna på att rycka lite i toppen.

/ T.

torsdag 21 maj 2009

Dyr petning

Ibland undrar jag om inte särskolan skulle fungerat bättre i studentkommiténs ställe (inget ont om särskolan, vissa är riktigt klyftiga) Redan i mars köpte vi balbiljetter. http://tobbelarsson.blogspot.com/2009/03/balbiljetter-och-arets-match.html
Vi fick alla kvitton och igår var det dags att hämta ut "biljetterna". Det visade sig vara band som man fäster runt handleden, i likhet med åkbanden på Liseberg, dock i en mycket mer simpel förfalskningsgrad. Fick därför igår, återigen, köa. Dock bara i 45 min, men sämre organsiation finnes bara via GPS. Nu hoppas jag allt är klart, jag har lagt ner mycket kraft, tid och ork på balen. Hoppas den blir så bra som alla påstår.
***
Har inget emot mina fotbollstränare på något sätt. Mikael Lindgren och Stefan Hultén kompletterar varandra utmärkt och är båda kunniga och kompetenta tränare. Grejen med Stefan är hans, röstläge, som i många fall artar sig att vara i slow-motion i telefon. Det kan gå flera sekunders tystnad, innan han tar upp samtalet. Första gången jag pratade med han inbillade jag mig att han lagt på, eller än värre, tuppat av. Hultén hade ringt mig idag (jag deltog inte i träningen på grund av jobb) och jag hann aldrig svara på jobbet. Jag ringer därför upp honom. Telias priser är sjuka och innan samtalet med Hultén låg mitt saldo på dryga 68 kr. Jag tänkte vara smart och bara ringa en signal, för att sen lägga på och därmed få honom att ytterligare ringa upp. Men han svarade direkt och höll ett anförande på 5-10 minuter Jag försökte lägga på, men Hultén älskar att analysera. Vi snackade fotbollsuttagningar och samlingstider. När jag, tills slut, lagt på (hänvisade till jobbet) så ringde jag Telias kundtjänst. Aktuellt saldo: 45 kr. Mellan raderna hoppas jag ni inser min förakt till telia och till mig själv.
För övrigt så blev jag "petad" från startelvan.
Kändes jävligt nice att få ringa till tränaren och veta det. 25 kronor kostade det. Men för att citera Batman: "Vad lär vi oss av att falla? Rätt svar: Att resa oss upp" Samtidigt fungerar Jokerns citat lika bra: "Why so serious?" Division 5, Tobbe!. Näst sämsta serien i ett land vars högstaliga är i klass med Slovenien och Cypern.
***
Kvällen är oplanerad och ung. Förmodligen socialt umgänge med Henke eller Kalle.
Morgondagen kunde ägnats åt Jippodagen och fest men ägnas åt match kl 19 i Veddige.
Seriefinal om någon plöstsligt skulle undra.

/ T.

tisdag 19 maj 2009

The best of Johan Glans

Har faktiskt inte tid eller ork att skriva men jag måste verkligen rekommendera, eller snarare, tvinga er till att trycka på länkarna som jag delar med mig. Johan Glans är i sitt esse och få scener får mig att skratta så mycket!
Håll till godo:

http://www.youtube.com/watch?v=2W6v1OY8jg4

http://www.youtube.com/watch?v=ke1sFk0IUVs

http://www.youtube.com/watch?v=AxuJDn8gzjM&feature=related

Skippa de första 6.59 minuterna på den tredje, sista länken.
***
Apropå tid så är tickar klockan och dagarna går.
Nu endast 10 DAGAR till AYIA NAPA!

måndag 18 maj 2009

En bokhandel nära dig

Har spenderat dagen mycket med Henke, vilket i säg har varit trevligt. Jag visade stor klass i FIFA 09 och därmed är killen skyldig mig 3 drinkar på Napa. Han ville att jag skulle skriva om honom och jag är inte den som är den.

Henrik Andersson lever efter mottot: "Fuck carpe diem". Istället för att fånga dagen så fullkomligt stryper Henke den. Henke har, precis som de flesta, ett vanligt rum. Trots detta så finns dator, kuddar, mat, dricka och mobilen vid soffbordet. Framför soffbordet finns även tven, PS 3 och Nintendo Wie. Därför valde jag att inte presentera Henkes egentliga rum för Otto som var ny i huset idag. "Slå dig ner i soffan och känn dig som hemma, här bor Henke!", så löd presentationen. Henke lever där och jag förstår honom. Tv:en är stor och det finns kontaktuttag till dator, PS 3 och Wie. Henke tänker givetvis i ergonomiska banor. Det vill säga: "Hur ligger jag skönast utan för den sakens skull besvära mig med rörelser och obekvämligheter?" Jag tror diverse ställningar har prövats. Men jag tror Henke funnit den rätta. "Soffpotatisens tankar och funderingar" släpps snart och finns i en bokhandel nära dig.
Henke besväras alltför oftast av i-landsproblematik: På Henkes status på ansiktsboken kan man ofta skymta: "Jag tappade fjärrkontrollen under soffan, orkar inte hämta, FML!"
Klart man inte orkar sträcka sig 30 cm för en fjärrkontroll, när man ligger så fruktansvärt skönt i soffan. Jag är på din sida, Henke!
FML (fuck my life) är också ett vanligt förekommande uttryck hos H.Andersson. Vid första tanken så låter, det i mina öron, som en tungt kriminell organisation som anser sig vara bestraffade av samhället. Så är alltså inte fallet.

Ni kanske får intrycket av att Henke skulle vara lat. Nej, sparsam med krafterna är bättre. Jag blev därför VÄLDIGT förvånad, när jag kl 16, idag, kommer hem till Henke och finner honom i köket. Lagandes mat till mig och honom! Visserligen hade han tagit ner datorn till undervåningen, men vafan, jag förvånades ändå och det är stort! Förutom en liten fadäs (Henke använde GP som underlägg till en, lite lätt kokande gryta med Pasta) så flöt det på bra. Köttbullarna var riktigt goda och pastan kändes naturlig i smaken.

Med risk för att ha förlorat min polares respekt och vänskap så avslutar jag blogginlägget.

lördag 16 maj 2009

Lågoddsare!

Mindre än två veckor kvar till NAPA. Om två veckor ligger jag förmodligen vid poolen och väljer och vrakar mellan Sex on the beach, Vodka Redbull, Heineken eller Baccardi. Förmodligen ligger jag och beklagar mig över hur fruktansvärt svåra val som livet ställer på oss. Jämte mig ligger Jim som vaknat upp på stranden, utan minne och utan diverse tillbehörigheter som försvunnit under natten. Förmodligen jämrar han över sig snuset plötsliga försvinnande och tanken på snuset icke existens i Cypern. Jag funderar på att skicka en berättelsen till Svenska Spel. Frågan lyder: Kommer detta hända, är historien sann om två veckor?
Potientiella odds:
Ja: 1.05
Nej: 50.00
***
Tidningarna säger att Eurovision Song Contest avgörs i kväll, men för att citera Simon Carlsson, Sveriges kanske mest komiska människa: "Någon som vet hur det gick i Nordiska mästerskapen i lasso?" Så mycket bryr jag mig. Bryr mig dock om United, illa att de vinner ligan.
***
Pappa gick på golfkursen i torsdags. Han har en förmåga att inte säga sanningen. När jag, igår frågade hur det hela gick så valde han svar som: "Det var svårt, inte alls lätt med tekniken" och "Det var första gången jag spelade, inte så lätt". Varför inte bara säga: "Jag var jättedålig" ?
Om två veckor smäller det igen, torsdagen den 28 maj. Pappa berättade om sin dag och jag är faktiskt imponerad. Han jobba under och han golfar under kvällen för att sedan se vår andra halvlek på Påskbergsvallen. Kl 02.30 avgår bilen till Malmö och Sturup. Strax innan 05 är vi framme och då kör farsan hem från Malmö och börjar jobba vid 07. Effektiv? Njet, snarare en handledning till att gå in i väggen.
***
Fest hos Daniel "Stekarn" Berglund i kväll. Har inte bestämt mig vilket tillstånd jag skall befinna mig i. Nykter eller inte? Jobbar visserligen imorgon kl 10 men grabbarna som beger sig till Berglund är riktiga glidare som är fantastiskt roligt att festa med!

Nu: Elfsborg-HBK på TV 4.
Efter detta väntar fest och morgondagen ägnas åt jobb mellan 10-19.

fredag 15 maj 2009

Jakob Antonsson

Nytt besöksrekord sattes igår på bloggen. Det är bra, många människor fick veta vem Kristoffer var. Fått mycket beröm för inlägget också, jag tackar ödmjukast men påpekar att det alltid är lätt att skriva "bra" när man vill hedra någon. Fruktansvärd tung gårdag för min del. Men jag var också väldigt trött, tröttheten har alltid en dålig påverkan när människor mår dåligt. Kändes fruktansvärt motriggat igår. När jag startar bilen på väg hem från matchen, ligger hos tankarna hos Kristoffer och hans familj. Låten som spelas på radion: "Angels" av Robbie Williams, en mycket potentiell låt på människors begravningar. Men idag är det en ny dag. Jag känner mig bättre, ledsamheten har övergått till ett gott minne av Kristoffer. Men från en cancer till en annan: Klas Ingesson. En av hjältarna från 94-laget. Blodcancer, fy fan. Men om någon skall övervinna och besegra cancern så är Ingesson är het kandidat. Kämpa!
***
Har ägnat dagen fruktansvärt mycket åt studier. Och musik. Coldplay-The scientist spelas flitigt och en spirituell orgasm nås i princip hela tiden. Apropå musik så har jag en intressant fråga som jag skall besvara i filosofi: Kan musik avbilda känslor? En mycket intressant fråga med många svar, jag har inget. Blir för övrigt den sista filosofiuppgiften, sedan är jag kvitt skiten.
***
Bio i kväll, jag och Kalle skall se "Änglar och demoner". Förhoppningsvis är filmen är bättre än vad filmkritikerna tycker. Apropå media så tycker jag ni borde läsa HN. Ett reportage om GIF står nedskrivet och i centrum står Jakob Antonsson. En grym talang som inom en kort tid lär vänta sig samtal från BoIS och HBK U. För övrigt är han även den mest underliga person jag någonsin träffat. I vårt genrep mot Stafsinge IF så spelade han kanske sitt livs match. Han spelade så fruktansvärt respektlöst och fullkomligt sönderknullade backarna han mötte. Inför andra halvleken kommer han dock, helt plötsligt, framflinandes och frågar: "Tobbe, har du Sagan om de två tornen på DVD?" Mellan raderna hoppas jag ni inser att Jakob även tillhör de personer som jag anser vara mest komiska och roliga. En fruktansvärt skön kille. Om ni någon gång träffar honom så tycker jag ni skall notera antalet gånger han flinar och antalet gånger som han svarar med "ja fan". Men som sagt, en grymt skön kille och en stor talang.

torsdag 14 maj 2009

Till minne av Kristoffer Bengtsson.

Jag hade tänkt att skriva om Hare Krishna, den katolska gudstjänsen och den oranga revolutionen. Jag hade tänkt skriva om mitt livs onödigaste skolutflykt. Jag har dock valt att omprioritera, med all rätt. Nedan följer en hyllning till Kristoffer Bengtsson:

Redan som små spelade jag och Kristoffer tillsammans i innebandyn. Han stod i mål och jag spelade back. Kristoffer tappade dock motivationen och slutade, han satsade istället på handbollen. Våra vägar möttes igen i somras. Jag tränade med seniortruppen i WIC på enjoy när Kristoffer dök upp. Jag var väl medveten om att Kristoffer drabbats av cancer under sin gymnasietid. Han fick avbryta skolan tvärt, i somras friskförklarades han dock. Glädjen och känslan av att vara frisk gick att ta på hos Kristoffer. Han talade stolt om hur han skulle återuppta sin handbollssatsning genom stenhård träning. Och tränade, det gjorde han. Lagom till skolårets start såg vi alla en frisk, kry och pigg Bengtsson. Han tog igen de ämnen som han missat under sin sjukfrånvaro. Jag och han läste psykologi, samhällskunskap och PSi. Som person var Kristoffer killen som vågade skämta och ifrågasätta våra lärares metoder och beslut. Kristoffer var killen som försökte lätta upp den stela stämingen på samhällslektionerna genom skämt. Oftast lyckades han. Kristoffer var killen som med glädje körde hem folk med sin SAAB, killen som alltid var generös, snäll och jordnära. Kristoffer försvann hastigt från skolan efter jullovet. Rykten gick om att han fått återfall, och så var fallet. Via rapporter insåg vi att läget var kritiskt.

Jag träffade Kristoffer sista gången innan jul, men jag vet att han försämrades rejält den sista tiden. Via facebook hörde jag av mig till honom angående hans tillstånd och genast fick jag ett trevligt svar tillbaka: "Kul att du hör av dig Tobbe mannen". Kristoffer tog tillvara på varje dag och jag tror att han insåg att tiden var kommen. Det finns folk som kände Kristoffer bättre, jag är inte på något sätt hans bästa vän. Det har dock aldrig känts så självklart att bära sorgband idag på matchen. Jag kunde inte fokusera på fotbollen denna kväll, därför var jag helt klart bland de sämre på planen.
Vi vann matchen, men vem fan bryr sig?

Kristoffer dog, 19 år gammal och han levde ett alldeles för kort liv.
Förhoppningsvis har du det bättre, in heaven.
Vila i frid K.B

onsdag 13 maj 2009

Don Juan

En glädjande dag. Jag ägnade verkligen ägnade minimalt med tid åt samhällsprovet i internationell ekonomi. Trots detta, så gick det hela bra. Vår samhällslärare berömde Kalle över hans utstyrsel. Kalle bar en vit skjorta och en slips där nedräkningen till studenten står skrivet, för varje dag så klipps en dag bort och därmed blir slipsen kortare och kortare. Stort, av både Nisse och Kalle. Att spontant, få beröm av Nisse tyder på något speciellt. Kalle kan känna sig nöjd under PS-tiden. Att bli älskad av skolans två mest speciella lärare (Anna-Lena och Nisse) är tämligen jättesjukt. Kalle har onekligen en charm. Men nu till dagens highlight: MVG i projektarbete! Känns så fruktansvärt skönt. Har verkligen lagt ner blod, svett och tårar över skiten, men det var mödan värt. Grattis även till Kalle och Otto som också fick det högsta betyget.
***
Åker till Göteborg imorgon, dessvärre inte i shopping, fotboll eller partysyfte. Nej, studiebesök med religionsklassen. Vi ska besöka Hare Krishna och den Katolska kyrkan. Känns onekligen spännande, glöm studenten. Imorgon smäller det! Åh, vad jag jättegärna spenderar, min i vanliga fall, lediga dag med en lektion på schemat i Göteborg. Åh, vad jag jättegärna sätter mig på bussen 6.50 för att hinna i tid till skolbussens avgång till Göteborg kl 7.45. Vi skulle för övrigt vara med på en gudstjänst i den katolska kyrkan. Jag laddar mobilen för fullt, blir antagligen Guitar Hero för fullt, dock ljudlöst. Lite respekt får man visa, katolikerna visar trots allt upp en gästfrihet som heter duga. Gudstjänsterna är säkert fulla till max dagligen. Förmodligen så predikas det inte på svenska. För mig spelar det dock ingen roll, budskapet når mig inte. Dagen avslutas med match mot Grimteon på kvällen. Påskbergsvallen, kl 19 för den intresserade.

/ T.

tisdag 12 maj 2009

Selma och Fingal

Malena Ehrman sjöng tydligen i kväll i Eurovision Song Contest, det är ungefär lika intressant som att veta att Selma och Fingal firar namnsdag den 27 juni. När Sverige skickar iväg Magnus Samuelsson i en kvinnokropp (såg hennes biceps vid frukostbordet och fick genast kväljningar) som sjunger opera, då har det på alla håll och kanter, spårat ur fullständigt. Förr i tiden satt jag alltid och hånade, verkligen vek mig över Baltikums och Österuropas bidrag till ESC. Nu har Sverige hamnat i sörjan och ESC är bara ett spel för galleriet. De land som har flest grannländer vinner. Någon som däremot sjunger gudomligt är "The boss", jag fann en live-inspelning av honom på Spotify. Om vi förflyttar oss 35 år tillbaka i tiden så hamnar vi då spelningen ägde rum. Live-versionen av "Born to run" är helt klart en spiritituell orgasm. Jag tänker då på saxofon-solot och den sista minuten under låten. Bossen levererar och presterar fortfarande, han besöker ju Götet och Ullevi i sommar.
***
Har för övrigt, alltid fascinerats av idioter.

Lägg till bild

Frukost @ Jims

Mitt i allt sista-minuten plugg infinner sig en blogglust. Det är onekligen så att lärarna fullkomligt älskar att ge oss uppgifter, prov, inlämningar och muntliga framställningar. Men jag förstår dem, jag hade gjort samma sak själv. Allt för att pressa eleverna till max. Maktdemonstration kallas det in swedish. Denna demonstration sker alltid innan loven. I tanken så lever jag som om skolan är över. Men när jag vaknar upp inser jag hur fruktansvärt mycket det är kvar att göra. Inte kuuuul. Inte kul, Lars-Olof!
***
Veckorna rullar iväg så fort. Vill egentligen bara stanna klockan och tänka över situationen. Mycket händer och studentveckorna med Napa, balen, studenten och skolavslutningen kommer gå fort. Helt plötsligt står man, den 13 juni, och inser att allt är över och att man hemskt gärna vill vrida tillbaka klockan och börja om igen. Hur som helst så har det riktigt "helgalna" livet, inte börjat ännu. Den 29 maj kliver vi in i en annan värld. Vaknar antagligen upp någon gång i mitten av juni...Studenten planeras för övrigt för fullt. Musiken till flaket, avslutningsmiddag och allt annat börjar ta form. Champagnefrukosten hos Jim är så given. Han bor 50 meter i från Sparbankshallen. Blir så mycket lättare att vingla fram 50 meter än 1 kilometer.
***
Måste verkligen beställa klipptid snarast. Ser ut som en nyvaken zombie, i "välkammat tillstånd". Men att hitta numret till frisören och att sen slå in det. Det är en mer komplicerad, ansträngande och betungande uppgift och process än vad ni tror. Men en klippning måste ske. Innan Napa. Får ta tag i mitt liv.
***
Kvällen ägnas åt plugg i internationell ekonomi och en redovisning om mitt PA.
Även träning. Allt känns väldigt givande. No way.
Morgondagen ägnas åt skola (läs: gaymassage sista lektionen), jobb och sömn.

PS. Notera rubriken. Ett snabel-A. Pappa och alla andra icke-förstående: Det betyder "at". Det vill säga: Frukost hos Jim. D.S

/ ToLa.

måndag 11 maj 2009

Countdown

En månad kvar av skolan. Sen skall vi studenter ut i den bistra, mörka och jobbiga verkligheten. Någon beskrev det hela som att åka upp till rymden. Man vet liksom inte vad man har att vänta sig. I lågkonjukturens förbaskade smörja finns det få jobb, förhoppningsvis sitter jag säkert i sitsen som personlig assistent. Kan för övrigt upplysa er övriga om att det endast återstår 10 skoldagar. Det tar sig så fint!
***
Tittade tillbaka i bloggarkivet, jag firar ju ändå 1 år den 25 maj. Stort! Det finns flertalet inlägg som jag skulle vilja uppmärksamma. Men det är svårt, bland alla inlägg gömmer sig en del kanoninlägg, men som sagt. De sämre inläggen regerar och därför är det svårt att finna det perfekta. Tycker dock att inläggen kring början av november var träffsäkra. Vi byggde om köket och jag kommer såväl ihåg kaoset som infann sig i familjen. "Uutiset" och "Varför vara bitter?" beskrev det hela rätt bra.
***
Träning och plugg i kväll.

/ T.

söndag 10 maj 2009

Invalido!

Har faktiskt vant mig vid att vakna upp nykter och icke-illamående. En skön känsla. Ska fan inte dricka en droppe alkohol i Sverige under hela maj. Först den 29 maj släpper vi på förbudet. Allt för att verkligen hitta jättesuget och formtoppen. En 4 cl jägermeister uppe i luften på en Boeing. Så nice! Apropå Ayia Napa så kom biljetterna i fredags. Frukansvärd härlig känsla, nu kan inget stoppa oss. Skulle möjligen vara att Jim eller jag blev invalida. Men vafan, vem har inte sett Sällskapsresan- Suntrip när Sven Melander åker (lite halvt jävla jättefull) genom tullen i en rullstolen? "Invalido". Den scenen hamnar på top 3 i fantastiska filmscener för mig. Winslet & Di Caprio (Titanic), släng er i väggen. Lasse Åbergs proudctions rules! Mellan raderna hoppas jag ni läser att jag, oavsett tillstånd (Jim med, för den delen) ska till Napa.
***
Spelade som sagt match i fredags och igår. Jobbade sen mellan 17-01. Var därför på gränsen, till utmattad, när jag kom hem i natt. Somnade fruktansvärt fort och skönt. Har idag inget plugg, ingen match och inget jobb. Inte heller är jag bakfull. Detta har inte hänt på säkert tre månader, helt okryddat. Har inte riktigt tänkt på hur jag skall förvalta dagen. Men en sak är säker: Tv-soffan är min från och med 15.00. Arsenal- Chelsea, Inter vs något skitlag, Barcelona mot Villarreal, United-City är några av dagens matcher. Lägg även till en bronsmatch i hockey och parlamentet senare i kväll. Med närmare eftertanke så är min dag spikad. Funderar på hur jag bäst avnjuter dessa matcher. Chips och dipp eller kanske någon bakverk med vaniljsås? Svininfluensan, släng dig i väggen. Här har vi dagens i-landsproblematik.

/ T.

fredag 8 maj 2009

Perception

Ovanstående rubrik är ämnet vi läser i psykologi B. Perception innebär i stora drag hur vi människor uppfattar olika saker och ting i livet. I förra inlägget berättade jag om vår böglärare. Idag satte han dit oss, rejält. Vi utsattes för ett test. Vi skulle skriva våra tankar angeånde honom. Vi skulle helt enkelt skriva ner vem han var, utifrån våra tankar och ideér. Enligt oss gillade han vin, var värdelös på sport och hatade musik. Mycket av det stämde, men ingenting handlade om hans privatliv. Vi kunde lika gärna sagt att han älskade Magnus Carlsson och kuk, men vi lät bli. Det känns liksom inte så rätt att säga det rakt ut. Givetvis tänkte majoriteten så, men vi lät bli att säga det. Nu till pungslaget: Läraren Pontus erkände vem han egentligen var och det visade sig att han var en högst normal person. Sedan säger han: "Ingen av er elever har nämnt något om mig och min pojkvän. Är detta något medvetet? Kan det möjligen vara så att ni, tack vare, den information som ni fick i tisdags, medvetet låter bli att kommentera min sexuella läggning? Sist men inte minst avslutade han med: "Jag är för övrigt inte bög. Jag har bara en väldigt god vän som är pojke. Vi har känt varandra i 25 år och därför är han den bästa av alla vänner jag har bland pojkarna. Därav namnet: pojkvän." Lagom jävla jättedum man är. Fan vad fördomsfull man känner sig. Pontus lär dock känna sig nöjd.
***
Har fått i uppgift att skriva ett kåseri i svenskan. Givetvis använder jag bloggen till hjälp. Närmare bestämt 1 april-inlägget. Kan nästan inte bli bättre. Ska bara finslipa lite detaljer, tror stenhårt på att det lär locka fram lite skratt hos läraren.
***
6-0 vinst idag mot Vessigebro. Det var spel mot ett mål och spelet var vackert, effektivt och roligt. Keep up the good work guys. Hörde även att Tvååker vann över Trönninge. Måste ha varit ett jävla liv på Håsten. Tydligen fick Trönninge två utvisningar, jag är inte överraskad. Svenberg fick även rätt på sitt tips i HN. Stort att hamna på helsida.

Match med b-laget imorgon. Grimeton på schemat.
Jobb mellan 17-24 på kvällen.

/ T.

onsdag 6 maj 2009

Homofob

En dag som denna är jag lite halvt besviken. United vann väldigt säkert och jag undrar om inte Vidic och Ferdinand är 2000-talets bästa mittbackspar? Arsenal räcker, återigen, inte till. Återigen blir de titellösa. Inte kul. Hälften av alla i kompiskretsen hejar på United, lagom kul att möta upp dem i skolan idag. Matchen var död efter 11 minuter och jag led med Kieran Gibbs, stackrs jävel. Tydligen grät han i pausen, förståligt. Tydligen var de fler som tog illa upp av förlusten. Ett fan i Kenya hängde sig efter förlusten. Nicklas Bendtner söp skalle och fotades av pressen. Jag vet inte vad som är värst. Bendtner är en pajas som förstör Arsenals signum av att vara talangfulla, tekniska och passningsskickliga.
***
Med hopp om fotbollsonani bänkade jag mig framför teven i kväll (såg halva matchen på jobbet) för att bevittna Chelsea-Barcelona. Helgens match i El Clásico var kanske den bästa offensiva fotboll som någonsin spelats. Detta påstår jag under mina 19 år som värdelös fotbollsanalytiker. Jag trodde verkligen att Barcelona skulle prestera lika bra idag. Matchen blev dock ett sömnpiller men jag anser att rätt lag kom till final. Barcelona ville spela fotboll och agerade inte som ett handbollsförsvar. Kan inte låta bli att tycka synd om Terry och Lampard, de två är spelare som inte går att tycka illa om. Men samtidigt älskar jag när Chelsea förlorar. Hade gärna varit i Barcelona och firat bland fansen på La Rambla.
***
Hade massage idag på PSi. Jag och Filip masserade varandra, i efterhand frågar jag mig själv vad jag höll på med. Att kleta in en kille i olja, i bar överkropp känns för mig som något främmande. Apropå homosexualitet så undervisar en gay-kille oss i psykologi B. När han berättade om sin sexeulla läggning för klassen blev det ovanligt tyst. Precis som om någon skulle lägga en rejäl brakskit. Det blev lite viskningar och Daniel visade "sätta-fingrarna-i-halsen".
Vore sjukt kul om killen gav lite heta blickar åt Henke eller Daniel som, mer eller mindre, är homofober.
***
Skola och träning imorgon. Jag har endast en lektion men min samhällslärare förväntar sig att jag ska tillbringa eftermiddagen på ett gäng föreläsningar som pågår till kl 16. Dream on.
Skulle jag på fullaste allvar tillbringa min lediga eftermiddag på föreläsningar som är ointressanta och som inte är obligatoriska?
Kalle skyller på jobb, jag funderar på att skylla på migrän. Har aldrig prövat med det.

Detta var för övrigt ett patetiskt och osammanhängande blogginlägg.
Orkar dock inte radera det.

Nu: SÖMN.

måndag 4 maj 2009

Barcelona!

För den oinsatte läsaren så har TL befunnit sig i Barcelona i 5 dagar. Anledningen var att min far, Johan den store, fyllde 50. Dagarna blandades med en del kultur, men framför allt sol på playan. Jag fick även uppleva Spaniens taxi-liv. Felix Viaje! (lycklig resa, lätt översatt på svenska) stod det i alla taxi-bilar. Jag kan inte finna något mer paradoxalt än det. Det finns nämligen få nära-döden upplevelser som är lyckliga eller goda. Jag är nästan beredd att påstå att "Sveriges värsta bilförare" hade kört säkrare. Inte bättre, men säkrare. Fick även uppleva Camp Nou, en fruktansvärt mäktig arena. Vill knappt tänka mig hur stämningen är under match. Måste vara ett sjuhelvetes tryck.
***
Pappa firades rejält den 2:a maj. Grattis även till Henke och Filip som också fyllt. Hur som helst så firades gubben med presenter, skumpa och ett kollage signerat farmor. Hörde att Stig Helmer alias Lasse Åberg planerar in en ny "Sällskapsresa", det blev dock inte av tack vare idébrist. Detta leder oss dock osökt in på pappas present. "Den ofrivillige golfaren". Pappa fick ett golf-set och har, så vitt jag vet, aldrig spelat golf. Någon mer än jag som ser likheter med Stig-Helmer? Jag vill varna alla på Varbergs golfbanor. Er framtid är inte säker på något sätt.
Tillbaka till Barcelona: Vi såg El Clasicó:(2-6 !!??) vilken match! Jag har alltid tillhört Real Madrid skaran till fans. Men fotbollen som Barcelona spelar, den är gudomlig. Iniesta, Messi och inte minst Xavi är mer eller mindre idoler för mig. Jag har mer eller mindre blivit såld av katalanerna. Vi såg matchen på en bar (matchen spelades i Madrid) och vilken stämning. Kvällens höjdpunkt enligt gubben som var mycket belåten. "Gåshud" fick han kraxat fram efteråt. Att ligaguldet säkrades, det gjorde inte stämningen på staden sämre. Jag har aldrig upplevt något liknande. Torget vimlade av fylla (i det positiva slaget, mycket positivt), glädje, sång och bengaliska eldar. Jag var på vippen att köpa med mig en Barcelona-tröja med mig hem. Vi tar det nästa gång. Jag kommer tillbaka. Jag skall se en match med Barcelona innan jag begravs.