Killen som tror sig veta hur man bloggar. Skriver om allt och ingenting i en ironisk och hårdkokt touch. Nästan ingen går obemärkt förbi.

onsdag 21 juli 2010

Losing their identity?

Ända sedan Fredrik Ljungberg skrev på för Arsenal så har klubben varit min favorit tillsammans med Barcelona. Sanningen är dock att jag har har en mer långvarig relation med Arsenal än med Barcelona som jag kommit på att älska, både som stad och som fotbollslag, först på senare år. Det gör mig därför väldigt ont att se vad som är på väg att hända med klubben i mitt hjärta. Klubben har som bekant som policy och lite som klubbidentitet att satsa och värva unga och relativt okända talanger för att senare utveckla dem till duktiga och fullgoda spelare (exempel Fabregas, Clichy och Van Persie) och det är en fin melodi. Men vill fansen och klubbens ledning att Arsenal ska bli en plantskola likt BP åt exempelvis Barcelona? Arsenal är och har länge varit en klubb som tillhör de främsta i världen. Det vore direkt bedrövligt att förlora den positionen och den statusen de faktiskt innehar.

Visst har etablerade namn såsom Arshavin, Nasri och nu Chamakh värvats under de senaste åren. Men handen på hjärtat Tobbe Larsson, är detta en trio av superstjärnor? Knappast inte. Gunners har sålt världsstjärnor som Vieira, Henry, Cole och nästa stjärna att lämna London lär bli Fabregas. Det gör mig ont att klubben inte satsar på en mera kortsiktig policy. Pengar finns och en stjärnvärvning hade gett klirr i kassan, både på det ekonomiska och det sportsliga planet.

Årets silly season känns i Arsenal-ögon som en normal sådan. De största stjärnorna försvinner (Gallas och eventuellt Fabregas) och mindre kända namn som Laurent Kosciellny värvas. Inget ont om honom, han och Vermaelen lär säkerligen fungera bra ihop. Men bakom dem finns inga backar som håller toppklass i Premier Leauge. Truppen är för tunn i mina ögon. Föregående säsonger bevisar då laget finns med i toppen fram till februari/mars för att senare tappa placeringar och räknas bort från titelracet innan det ens hinner börja.

Jag vill inte se att mitt Arsenal förvandlas till ett Manchester City som använder Silly Season som något jävla materialistiskt påfund. Behåll er identitet men våga förnya. Då kommer titlarna och stjärnorna från alla håll och kanter, samtidigt som talangerna flödas underifrån.
Wenger vill bjuda publiken på vacker fotboll och sköta klubben med fina och justa medel, all heder och respekt åt denna man och hans filosofi. Men fotbollen förändras och pengarna styr allt mer. Barcelona har skulder på miljarder men värvar likväl David Villa och Adriano för att vinna titlar och Manchester City styrs av en stenrik shejk och tidigare av en thailänsk exilpolitiker vars fotbollskunskaper var lika med noll. Etisk rätt? Nej. Vardagsmat i dagens fotboll? Ja.

I grund och botten handlar fotboll om att prestera och vinna. Jag hoppas Arsenal snart inser detta innan det blir för sent. I slutändan finns det inget jag hoppas på mer än en Arsenal-titel i år. Don't let me down.

Inga kommentarer: