Så minns vi 00-talet

Ska nu ge mig ut på väldigt hal is och debattera, argumentera eller kritisera. You name it.

Har inte kunnat undvika Aftonbladet och deras "så minns vi 00-talet" och visst är det alltid trevligt med tillbakablickar och krönikor. 90-talet lär vi ju minnas som någon slags It-bubbla om sisådär 50 år. Tekniken och alla dess möjligheter togs emot med öppna armar och utvecklingen är helt sjuk, än idag. Det kommer att expandera ännu mer. Men 00-talet då? Jag vill nog påstå att ordet globalisering speglar dagens värld sådär "superduperbra". För alla är vi närmare varandra. Detta trots avstånd, religion och nationalitet. Alla borde ju vara vinnare, tänker du kanske. Det är ju faktiskt skitnice att kunna chatta med allt och alla på ansiktsboken, verkligen jätteroande är det att kunna läsa om din kompis fyllestatus eller din resepolare från Thai. Internet överlag borde ju vara världens mest fantastiska uppfinning, google och NE har ju alla dina svar inför prov och skoluppgifter. Men internet är, numera, så mycket mer än bara kul och häftig grej att surfa in på. Internet är makt, kommersialism (med reservation för felstavning) och yttrande frihet. Obama vann exempelvis valet 08 för att han lyckades bäst med att övertyga "F & Y-generationen" (Facebook och Youtube). Visst sympatiserade även en hel del andra med han, men ändå, internets påverkan och inverkan på valet var faktiskt skrämmande. Och låt oss nämna Muhammedkarikatyren som satte Danmark i, en aning, obekväm situation. Några ironiska bilder som publicerades i en dansk tidning påstår säkert den ovetande. Men fan, de hånade och ironiserade ju Muhammed, vår jesus. Och det blev ingen kul grej, danskarnas handel uteblev med de muslimska länder som kritiserade bilderna. Och tack vare globalisering så drabbades även vi svenskar. Arla foods är ju som bekant har ju svenskar och danskar som ägare och man behöver heta Anna Anka för att inte förstå hur det hela hänger ihop. Många drabbas, oavsett handlingar.

Slutligen vill jag bara poängtera globaliseringen genom att ett talande exempel. Varför sitter jag, Tobias Larsson och bloggar klockan 10 en måndag? När jag istället borde jobba, som vanligt folk. Jo, höjdarna i USA var väldigt generösa med huslånen till den amerikanska befolkningen. Vilket i sin tur, så här ett år senare, har skapat den en arbetslöshet och världsdepression som kan mätas med börskraschen i New York 1929. Hela Island har ju nästan gått under för guds skull. Visserligen är jag inte arbetslös, men jag jobbar max 2-3 gånger i veckan och detta på obekväma tider. Personligen ser jag ingen skillnad på det och gå på a-kassa.

Å andra sidan var ju 00-talet ganska så okej ändå. Killers startade upp som band, Laila Freivalds avgick som utrikesminister, Zlatan gjorde sig stor som fotbollsspelare, årskurs tre på Peder skrivares skola. Och som grädden på moset, sockret på kanelbullen och toppen på allt så träffade jag Elin fucking Hedbris och det känns till skillnad från globalisering, kommersialism och politik inte särskilt komplext utan fantastiskt jävla bra. End of story.