Julproblematik

Har idag, endast en julklapp kvar, att inhandla. Det känns på många sätt skönt att slippa trängas och svettas bland julstressen de sista dagarna före jul. Överlag är jag väldigt nöjd med klapparna, kanske framför allt till flickvännen men också till föräldrarna. Problemet med juklapparna är för mig inslagningen av presenterna. Jag är så sjukt dålig och resultaten blir pinsamt dåliga. Jag föddes verkligen med tummen mitt i handen. Jag lyckas verkligen med att misslyckas med utmaningar och saker som treåringar skulle klara av med ögonbindel. Jag har en sanslös förmåga att komma ihåg betydelselösa fakta. Jag kommer till exempel ihåg alla mina klasskamraters födelsedatum i skolåren 1-5 och även en del andras, jag kan rabbla målskyttar från divserse olika mästerskap. Men jag förstår inte vad de ger mig idag annat än en töntstämpel i pannan. Det hade ju varit så mycket enklare att vara en händig man som kan måla, snickra eller tapetsera om på egen hand. "Atft försöka duger" har jag alltid hållit mig till.