Man känner sig utan tvekan privligierad. När man entrar morsans kontor så fiskar hon upp ett par nya skor åt mig. Lacoste gör riktigt bra skor. Nej, skämt å sido, Lacoste är inte att föredra på Blomsterlandet. Jag fick ett par riktiga "jobbarskor", såna som är stenhårda längst fram och är anpassade efter hårt och tungt arbete. Kände mig äckligt likt byggare och elektriker. Vad ska folk tro om mig när de möter mig ute bland julgranarna på Blomsterlandet? De kommer ju tro att jag är bonnig, men framför allt kunnig. De kommer ju tro att jag kan allt om trädgård och uteväxter. De kommer tro att jag föddes jämte en tulipan och att ordet "syrén" var det första jag lärde mig att säga. Jag kan ju ingenting om blommor, skötselråd eller blomjord, är inte ett dugg intresserad. Visst är man öppen för att lära sig något nytt, men räkna inte med att jag kan det.
***
Pappa är rolig, han lovade att hämta mig vid 15.45 idag. Jag stämplade ut 15.50, endast för att reta honom lite. Jag ställer mig på parkeringen, minuterna går, snart är klockan 16.15. Jag går då in och ringer, en förvånad Larsson svarar då, "Jag är hemma, var är du?" Jag frågar då om han inte skulle göra något efter jobbet. Det visar sig då att han glömt av det. Istället för att ta hem sin egen son tog han med sig sin mor för visning av köket. Visningen av köket blev kortvarig, farmor hann knappt ta av sig halsduken innan det bar iväg hem igen.
Pappa vek sig för övrigt i telefonen, tur att han tar sin sinilitet med en klackspark.
***
Mina päron, tillsammans med moster Catarina och morbror Tommy, åker till Lubeck imon, jag har inga goda minnen från Lubeck. Jag minns att vi var där i november 2002, en månad senare dog farfar. Jag minns även att jag för första gången åt pannkakor i en frukostbuffé. Jag minns även att jag åt 5 "miniyoggi-paket", ägg, mackor och flingor samma morgon. Jag minns även att mormor bjöd mig på pizza sen i något skumt gatukök. Jag minns även att jag spydde som en kalv på hotellrummet. Staden hade dock en mysig julmarknad för den kultur intresserade.
Jag minns så sjukt mycket oväsentligt, bland annat så kommer jag ihåg att min kusins barnvagn inhandlades där, jag minns även att morfar blev yr när han steg in i ett matvaruhus som hade mer mat än Kvantum och Hajen tillsammans. Minns även att jag lyssnade på Shania Twain på MTV på hotellrummet. Vad hjälper det mig idag?
Jag minns det som igår, frågan är varför?
Jag håller på att bli sjuk.
FML som Henrik skulle sagt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar