Killen som tror sig veta hur man bloggar. Skriver om allt och ingenting i en ironisk och hårdkokt touch. Nästan ingen går obemärkt förbi.

söndag 28 september 2008

En lyckad kväll men en misslyckad bror

Söndag, sista dagen för helgen för många, inte för mig inte. Jag är ledig både imon och på tisdag.
Seriepremiär igår med juniorlaget, Malmö FBC stod för motståndet. För att göra en lång matchanalys kort så kan jag erkänna att Malmö var bättre, men vi var effektivare. Lagsporter handlar oftast om att göra flest mål, vi vann med 5-4.
***
Gårdagskvällen tillbringades med GIF i klubblokalen. Det var riktigt trevligt och kvällen bjöd på mat, dricka, prisutdelning och en massa tal. Kalle hade förberett "ett litet tal" enligt honom själv. Det visade sig att han hade rimmat om varenda spelare i a-truppen, lägg även till ledare och intendenter. Jag tror han stod upp & talade i 5 minuter, men oj vad uppskattat det blev. Björn Gustafsson är ett sandkorn i Sahara om man jämför med Kalle. Kalle åker för övrigt till Sydafrika i detta nu, när han kommer hem, då ska jag be honom publicera sitt tal.
Det var väldigt rörande, eldsjälarna prisades och vårt största fan (Andersén var hans efternamn) fick också ta emot ett pris, han blev rörd till tårar och jag var nog inte ensam om att få gåshud. Robert Flatum som lägger av som ass.tränare pratade om en unik gemenskap som inga andra lag har, Hulthén pratade om sin kärlek för klubben, han ville signa ett 10-års kontrakt. Vi andra satt bakåtlutade och njöt med pytt i panna & öl. Man kan ha det tråkigare?
När jag nu varit borta ett tag så inser man vilket gott gäng man tillhör.
***
Gåradagens plump var min bror Daniel. Han är...speciell. Har alltid varit och kommer alltid vara. Kl 22.00 igår kväll, då ringer vår chef från Fregatten. Det hade skett en olycka med en anställd, därför behövde de hjälp imorgon (läs idag), Sverre frågar då Daniel om han kan jobba, Daniel svarar: "Nej, jag kommer vara så bakfull imorgon, det kommer inte fungera. Men hör med Tobbe?" Jag får telefonen och Sverre ställer samma fråga, jag svarar ungefär detsamma, då kontrar Sverre med att mitt tillstånd inte spelar någon roll. Han behövde folk, 8.45 skulle jag infinna mig på Fregatten. Jag kom hem vid 3 och steg upp igen vid halv 8.
Jag jobbade fram till 13 och jag har nog aldrig känt mig mer lik en Zombie.
Just det, jag ska jobba i kväll också.
Känns bra att missa Inter-Milan och Elfsborg-Kalmar.

Inga kommentarer: