Bye bye Bajen

Tycker på något sätt synd om Bajen, trots sitt geografiska läge i 08-regionen. Hammarbys fans (med betoning på fans och inte huliganer) skapar alltid en vacker och varm stämning på Söderstadion som även den är en, något osvensk arena, som skapar grymt tryck på matcherna. Vidare tycker jag att Bajen, under Tonys ledning, faktiskt försökte spela rolig fotboll. De lyckades till viss del, men poängen fick de aldrig. Att sen huliganer, styrelse och sportchefer inte verkar ha alla hemma gör väl inte direkt att Hammarbys superettanäventyr, i förhand, kommer att känns som en kortvarig visit? Fel, fel, Hammarby har ju varken styrelse, sportchef eller tränare och det gör läget ännu mer prekärt.

Vill till en början säga att ingen av 08-lagen tilltalar mig i smaken, men om jag var tvungen (dessa i-landsproblem, lägger snart ner bloggen) att välja en klubb så hade jag valt Hammarby. Oavsett var man har sina sympatier och oavsett hur mycket elände vissa supportrar ställt till med kring Hammarbys matcher samt hot och jävelskap mot personal går det inte att komma ifrån att nästa års allsvenska blir lite fattigare. That's it.

Time's running out?

Ibland vore det förnuftigt att stanna upp och fundera i vardagen, detta är något jag misslyckas med. Dagarna, veckorna, månaderna och åren går och går. Inte fan var det längesen jag bada, fyllde 19 eller pussade på Elin under vår första månad nu i somras? Tomas Ledins poetiska låt "Sommaren är kort" är med matematisk exakthet- helt korrekt och sann. För det är vad sommaren är och var, kort och snabb. Såg verkligen inte fram emot hösten när löven började falla, men plöstligt inser jag att den årstiden snart också är förbi. Advent infaller om en månad drygt och snart övergår vi i november månad. November/december= Vinter (rent formellt, vinter innebär regn och rusk i Varberg och detta kan lätt översättas till höst).

Jag hoppas dock innerligt på en vit jul. Julen är fantastisk och jag har redan börjat ladda mentalt inför all julmat som jag ska vräka i mig. Men som sagt, lite tid kvar är det innan tomten kommer. Men tiden och dagarna kommer flyga förbi och några dagar före jul skall jag stanna upp i julstressen, reflektera och läsa i genom detta inlägg. Perspektiv på livet kallas det visst.

Extrema åsikter

"För 20 år sedan tror jag att de flesta svenskar skulle ha mycket svårt att tänka sig att islam skulle komma att bli Sveriges näst största religion, att svenska konstnärer som kritiserar eller skojar med islam skulle leva under ständigt dödshot, att ett tiotal muslimska terrororganisationer skulle komma att etablera sig i Sverige, att ledande muslimska företrädare skulle framföra krav på införandet av sharialagar i Sverige, att svenska landsting skulle använda skattebetalarnas pengar till att skära av förhuden på fullt friska småpojkar, att Sverige skulle ha flest våldtäkter i Europa och att muslimska män skulle vara mycket kraftigt överrepresenterade bland förövarna, att svenska badhus skulle införa separata badtider för män och kvinnor, att svenska kommuner skulle överväga införandet av könssegregerad simundervisning i skolorna, att frysdiskarna i våra livsmedelsbutiker skulle erbjuda ritualslaktat kött samtidigt som svenska förskolor slutar att servera fläskkött, att svenska skolor skulle införa nya lov för att fira avslutningen på Ramadan samtidigt som kyrkliga skolavslutningar förbjuds på fler och fler skolor och så vidare.

(...)

Den mångkulturella samhällseliten ser kanske denna framtid som en färgglad intressant förändring av ett Sverige och Europa som man allt som oftast förnekar ens någonsin har varit ”svenskt” eller ”europeiskt”. Som sverigedemokrat ser jag detta som vårt största utländska hot sedan andra världskriget och jag lovar att göra allt som står i min makt för att vända trenden när vi går till val nästa år."

/ Utdrag ur Jimmie Åkessons (Sd) debattartikel i Aftonbladet 19/10 2009.

När jag ska nu vädra min politiska näsa så fullkomligt föraktar jag detta parti och stödjer FULLT Aftonbladets annonsförbud mot partiet. För det första är Åkesson fantastiskt ocharmant, dialekten han talar är på gränsen till värre än småländska. Det största hotet mot Sverige är utan tvekan Sd. Med partiets radikala och extrema åsikter skulle vi gå bakåt 50 år i tiden och samhället skulle delas upp där invandrarna skulle hamnat längst ner i hierarkin. Förstår inte hur man på sitt samvete kan säga: "Jag är Sverigedemokrat" Förstår man inte att flertalet av människorna tittar snett och tar rejält avstånd? Förstår inte hur de kan hata den svenska mångfalden så mycket? Och slutligen, förstår de inte att de skakar om hela politik-Sverige? När alliansen och de röd-gröna partierna är beredda att samarbeta för att hindra Sd:s utveckling, har man då inte förstått att man inte hör hemma i politiken? Fick nyss höra att Sd ligger på gränsen mellan 3-4 % enligt Sifo-undersökningarna. Visste visserligen att patrioter existerar men till det stora antalet? Med Sd i riksdagen kan det sista "Zlatan-fenomenet" vara född och det är tragiskt. Föraktar verkligen extremistpartier!

För övrigt föddes Tobias "K-G" Larsson denna dag, politik engagerar och är onekligen intressant!

Gossip boy?

Har många gånger funderat på att starta en "Gossip-blogg", tänk er möjligheterna. I lilla Varberg sprids ju rykten lika snabbt som klamydia i Ayia Napa. Tror den på många sätt hade varit underhållande, pinsam och hjälpsam. Många av oss alkoholkonsumenter får ju faktiskt minnesluckor. Det är här min fina idé kommer till användning. Efter att, på söndagsmorgon, checkat internetbanken (pungspark i 11 fall av 10) surfar man sedan vidare för att ta reda på vad man åstadkommit, lyckats och misslyckats med på Gossipboy-bloggen. Smidigt va?

Helt seriöst tror jag idén hade gett klirr i kassan och samtidigt blivit en rejäl snackis i lilla Varberg. Folk hade verkligen haft bloggen i åtanke på lördagskvällen när dimman, tätt ligger över Varberg.

XoXo, Gossip boy.

Henrik Larsson

Henrik Larssons fotbollskarriär är till ända efter säsongen och för mig tillhör han toppen av Sveriges bästa fotbollsspelare, genom tiderna. Unga talanger borde studera Larsson. Hans avslut, fantastiska targetspel, hans försvarsspel och hans intelligenta fotbollsförmåga. Tycker han på många sätt är en legend, att helt obehindrat kunna lira innebandy på en försäsong för att drygt ett halvår senare starta i a-landslaget tyder på en viss kapacitet. Det tyder också på en viss auktoritet, Larsson gjorde som han ville och Helsingborg och landslaget fick vackert köpa att Larsson valde innebandy framför försäsong. I annat fall hade de riskerat att bli av med killen.

Media hyllar Larsson och han lär få en saftig hyllning på fotbollsgalan. Tycker verkligen han förtjänar att hyllas. MEN, blir så jävla lack på människor som spyr ut galla över Larsson ("inte en dag för sent Henke", "Zlatan är mycket bättre" etc.) på alla olika forum och kommentatorsfält med avsändaren. Patetiska människor som aldrig någonsin kommer bli lika framgångsrika. I grund och botten handlar allt om avundsjuka och det är sorgligt att vissa människor lider av det. Ville bara få det sagt.

Under ytan

Hoppsan, liket lever, igen! Under den drygt månadslånga bloggfrånvaron har, det på ytan, inte hänt mycket i Tobbe Larssons liv, jag är fortfarande 188 cm lång, fortfarande den killen som föredrar Colgate framför Pepsodent och fortfarande den där killen som är tillsammans med den fantastiska Elin Hedbris. Under ytan växer drömmarna och visionerna lika snabbt som depressionen kommer göra under nästkommande veckor. Ni kanske, lite nyfiket undrar, vad jag med detta påstående menar, låt mig ta denna dag som exempel.

Måndagen den 19 oktober vaknar jag tillsammans med cirka tre deciliter näsblod som av någon anledning uppkommit i min snok, efter att ha stoppat flödet reser jag mig upp och blickar ut över vyn som sträcker sig över Kagabäcken. Regnet duggar och vinden tjuter, himlen är grå och får faktiskt Susan Boyle att framstå som stimulativ och upplyftande. Inte heller är temperaturen upplyftande. Tanken som slår mig: Vad gör jag i Sverige och Varberg? Funderar över dagens schema och inser att dagen är sysslolös. Tänker sen tanken att helgen "bara" är fyra dagar bort, funderar sedan vidare och inser att helgen inte alls är lika helgonförklarad som den var för ett år sedan, orsaken? Jobb, jobb och jobb. Frågar sen mig själv: Varför längta till helg?
Tänker sen på Elin Hedbris och inser hur gärna jag vill umgås med denna fantastiska människa, kommer sen på att hon går i skolan när jag är ledig och att hon är ledig när jag jobbar, vilket i praktiken bidrar till ganska lite, men essentiell, kvalitetstid. Klockan 18 börjar det mörkna och mörkare kommer det bli, tidigare och tidigare på dagen.

Lyssnar sen på Keatings: "Life is a rollercoaster" och inser att balladkillen har rätt. Det går upp och ner. Just nu känns livet down men på lördag drar exempelvis dimman in över Påskbergsvallen och Varbergs GIFs klubblokal och jag ser fram emot det, känns så välkommet med att fira en lördag i bokstavens G:s tecken: Glädje, gemenskap och guld. Ska visserligen jobba söndag 10-16, men på något sätt känns det rätt okej. Och Elin, du gör min vardag fan så mycket bättre, jag hoppas du är medveten om detta?

Jag har för övrigt blivit lite inspirerad av Easystreets flitiga bloggande, jag får fan skärpa mig. Albin sitter ju på bloggtronen i Lajet, får ju åtminstone ge killen lite konkurrens. Jag lovar bättring med bloggen.