Så mycket mer än att spela FIFA

Jobbar ju som beknat som personlig assistent. Även om jag önskar att arbetstiderna vore mer och bekvämare så trivs jag, för tillfället, väldigt bra med jobbet. Personligen har jag utvecklats som individ, ett annat perspektiv på livet får man definitivt. Och även om jag inte alltid tömmer diskmaskinen, städar mitt rum frivilligt eller dammtorkar hemma så får innehar man ett stort ansvar på jobbet. Och det sköter man. I kväll bär det av mot Göteborg. Frölunda möter HV 71 och jag och en ytterligare assistent tar med oss killen vi sköter om (och hans kompis). Det generar i vissa fördelar (VIP-lounge, gratis matchbiljett, gratis mat och en fantastisk hockeymatch som grädden på moset) och visst känner man sig privligierad. Sport i allmänhet, Barcelona och Zlatan Ibrahimovic är vår killes stora intressen och därför kretsar vardagen mycket kring just detta. Det blir därför mycket FIFA och alla tv-sända matcher med Barcelona och exempelvis Frölunda förekommer ständigt. Slappt och "ett hån mot oss vanliga arbetare" hör man ofta om assistenters arbetsuppgifter. Kan i viss mån hålla med om att FIFA inte är särskilt ansträngande. Men ibland blir jag så jävla lack på människor som saknar kunskap och förståelse. Vårt jobb handlar om att stimulera och sköta om en människa som vi, när hans föräldrar är frånvarande, har ett hundraprocentigt ansvar över. Om något skulle hända så kommer skuldkänslor som ett brev på posten och uttrycket "ta med sig jobbet hem" borde ibland exemplifieras med personliga assistenter. Ville bara få det sagt.