50-dagars var inte tråkigt på något sätt men helt klart den tråkigaste studentfesten. För min del rankar jag nog 200- eller 150-dagars som roligast. Känns lagom kul när man vaknar upp dagen efter, ser att Jim kladdat ner halva min arm. "Dobby" står det på vänsterarmen och "Kvart i nio 9" på andra. Har, så här, dagen efter funderat över ett eventuellt samband eller orsak till hans handling, men finner inget. Visst tog det sig, vaknade upp och kände att motoriken sviktade. Övervägde för- och nackdelar med att gå till skolan denna dag. Förutom frånvaron fann jag bara fördelar med att sova vidare. Somnar om men vaknar då vid halv 9, och inser, att "fan det är ju torsdag" och redovisning i religion B. Pingstkyrkan och Lewi Pethrus, tack gode gud!
***
Det var för övrigt en skum känsla att stå att redovisa. Magen vände och vred på sig. Jag visste inte om det berodde på nervositet eller om jag var på väg att spy. Hur som helst klarade jag mig really good med Otto, ett MVG i protokollet. Funderar på att göra festandet till en rutin, dagen innan redovisning. Projektarbetet är alldeles strax färdigt, känns onekligen skönt. Ska bara fixa alla jävla reflektioner och skriva ett geografi-prov på måndag innan jag kan åka till Barcelona utan några som helst bekymmer. Ska helt klart försöka uppleva en "livet-på-en-pinne" moment med en drick i handen liggandes på Barcelona-stranden. GAH!
Apropå Barcelona så vet jag flertalet av pappas presenter, ska inte på något sätt avslöja mig. Men Johan Larsson kommer förändras som person. Är helt säker på detta.
Nu: Projektarbete följt av träning.
Simma lugnt !
/ T.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar