Killen som tror sig veta hur man bloggar. Skriver om allt och ingenting i en ironisk och hårdkokt touch. Nästan ingen går obemärkt förbi.

torsdag 15 april 2010

Ge mig ett år till

15 april, inte en dag i mängden. Sista dagen för ansökning till högskolan. Har T.Larsson gjort detta? Svar: Nej. Visst lockar studentlivet mig som aldrig förr. Jag är riktigt sugen på att testa något nytt. Pröva mina vingar och flyga i från Varberg. Stockholm är helt klart hetaste alternativet. Visst är det inte samma studentkänsla som exempelvis Lund. Men vafan, journalistutbildningen finns inte i Lund och Stockholm som stad är ta mig fan helt magisk. Jag tänker mitt framtida liv lite som en tårta. Förstå mig rätt nu och placera mig inte i skåp-facken. Jag delar upp tårtan i olika bitar. En del av tårtan ägnar jag åt journalistiken och mitt skrivande. Den resterande delen delar jag upp i småbitar och ägnar åt kurser som praktisk filosofi, psykologi, någon typ av ekonomi eller statsvetenskap. Vad fan vet jag? Allt jag vet är att jag ska bli en beläst kille med ett stort intellekt.

Nej, jag tar tid på mig. Allt ska kännas rätt när jag nästa år söker. Ska jobba ihop pengar, ut och upptäcka världen och framför allt värna om det jag håller mest kärt: Elin Hedbris.

Dags att dissa Sevilla och komma hem nu Elin?

onsdag 31 mars 2010

En annan sida av Varberg

Varberg må vara en sommaridyll för många, en stad som passar de flesta. Bra stränder som lockar till sol, bad och surfing. För att inte tala om våra utmärkta spafaciliteter. Och visst är strandpromenaden och kärleksparken ett näste för förälskade par. Klart det är så.
Men när sommartid byts mot vintertid och när dagarna blir mörkare och kortare.
Vad händer med oss då?

Oförklarliga försvinnanden och en rad olika självmord. Hela Varberg är ju fan helt omskakat.
Hur mår vi Varberg? Vad är det alla saknar?
Vintern 2010 går till historien som en av de värsta. Otroheter, försvinnanden och självmord. Sommaren 2010 kan bara bli bättre.

måndag 22 mars 2010

Från en annan planet

Följde Zaragoza-Barcelona igår och till skillnad från Mino "pizzabagaren" Raiola så kan jag inte fördöma Leo Messi. Wayne Rooney i all ära, men i mina ögon är Leo Messi steget högre upp, bäst i världen helt enkelt. Har aldrig sett någon spelare med den farten, blicken eller tekniken. Allt ser så förbaskat enkelt ut. Jag kan på rak arm inte peka ut en enda svaghet på killen. Kort sagt är han uppe i nivå med fotbollens störste genom tiderna i mitt tycke. Han som gjorde fotboll till konst, killen som fick det svåra att se lekande lätt ut. Jag talar inte om Maradona utan Zinedine Zidane.

onsdag 17 mars 2010

Kapten Krok!


Visst gjorde jag din dag lite enklare att leva? Visst, du kanske har jobbiga kunder, gnällig chef eller helt enkelt slut på cigg eller snus. Sluta klaga, det finns uppenbarligen folk som har det värre.
Björn Pickhardt heter mannen till höger, han höll på med styrketräning när repet brast och i nästa sekund blev han Kapten Krok med hela norska folket.

tisdag 16 mars 2010

Vad är grejen med Håkan?

När nu solen och värmen försiktigt knackar på dörren så vad passar då bättre än Håkan Hellström och hans live-dvd från Peace? Jag har aldrig sett Håkan Hellström live, faktum är att jag inte alls sett många artister live. En enda faktiskt; Amanda Jenssen. Jag ångrar bittert att jag inte packade resväskan och följde med till Borlänge i somras för att bevittna en liveartist av sällan skådat slag. Man kan säga vad man vill om Håkan. Han sjunger inte gudomligt, men killen kan underhålla och hans texter träffar dig likt Amors pilar och borrar sig in i kroppen. Apropå Amor; kan musik verkligen avbilda känslor? Visst kan man förknippa vissa känslor med låtar, lämpligtvis bör du vara aningen glad när du lyssnar på "walking on sunshine", likaså passar The Fray alltid när man känner sig down.

Men Håkan då? Är det en tillfällighet att hans musik spelades flitigt i på spotify, radion och i mitt huvud när jag och Elin träffades? Är det en tillfällighet att "Nu kan du få mig så lätt" påminner mig om Elin i alla avseenden? Förmodligen inte. Men hur än jag vill och önskar så finns det fan-i-mig inga låtar som avbildar känslor, möjligtvis klassisk musik. Det är på sätt och vis bra. Visst hoppas jag kunna återuppliva att vara nykär och förälskad, men den känslan är unik och ingen känsla man ska leka och återuppliva för skojs skull genom musik. Kärleken är trots allt en magisk kraft och känsla, uppenbarligen krävs det en del för att avbilda något i stil med den.
Grejen med Håkan är att han är komplett, hans breda musikregister gör att hans låtar passar in både på bröllop, fest och begravningar.

Det är därför med ett stort nöje jag har tittat i genom hans live-dvd. Det är inte utan att man får gåshud, magiskt är ordet!

fredag 12 mars 2010

Jihad-Jane


Sop-Åke och Terror-Tommy i all ära. Men är inte Jihad-Jane det fulaste av det allra fulaste smeknamnen? Himla kul att bli förknippad med martyr, skräck och hat. Men av bilderna att döma så verkar hon inte vara en särskilt karismatisk person. Ingen person jag, rent spontant, skulle kunna tänka mig gå på bio eller spela ett parti kort med. Hon liknar ingenting annat än ett stort levande lik. Visserligen är man inte Joel Kinnaman själv, men känns förbannat skönt och lekande lätt att hamna före henne i kön.




tisdag 9 mars 2010

Jens Lapidus

För mig betyder semester avkoppling och avkoppling är detsamma som en riktigt bra bok. Därför tog jag tillfället i akt att läsa om "Aldrig fucka upp" i Agadir. Tillsammans med "snabba cash" tillhör den absoluta toppen av alla böcker jag läst genom åren. Inte bara på grund av dess handlingar eller på grund av Lapidus realistiska skildringar av den undre världen. Det är stilen jag är svag för! Lapidus skriver så jävla hårdkokt, kort och precist. Så jävla ärligt och helt utan sympati i vissa avseenden. I mina ögon finns det ingen bättre i att förklara människor eller olika miljöer. Låt mig ge er ett smakprov:

"Babak- lika hög som skyskraporna i Dubai."

"Nyårsafton skulle bli top of the line. De skulle knulla in det nya året så hårt att brudarna inte kunde gå förrän på tjungondedag Knut, eller vad det nu hette."

Och ja, det finns så mycket mer. Tilläggas bör ju även att Lapidus vid "sidan av författarkarriären" är advokat. Med andra ord drar han inte bara in snabba utan också feta cash. Vem bangar ett sådant liv om sisådär 10 år?