AYIA FUCKING NAPA. Ett resmål som jag längtat efter något sjukt. 12 september började nedräkningen och hela bloggen har mer eller mindre andats AYIA NAPA sen dess. Jag tror egentligen inte jag behöver uttrycka mig särskilt mycket mer. Jag är klar med skolan, jag skall inte plugga, studera eller jobba på ett bra tag. Livet leker och allt känns så enkelt och lättsamt i dessa dagar. Men i natt drar vi, Jim Söderberg och Tobias Larsson. Destianation Ayia Napa.
Ett ord: Underbart!
Jag går in i dimman ett tag nu, och vill fan inte ut igen förrän den 15 juni eller något. Jag vill på något sätt inte förnedra eller se ner på alla ni icke-studenter. Men ni kommer inte ha det bättre än oss under de närmaste två veckorna. Inte en chans.
Men visst: Ha det bra i Sverige!
/ T.
torsdag 28 maj 2009
onsdag 27 maj 2009
Sista skoldagen!
Idag skippar vi ironi och sarkasm på bloggen. Ni kan kalla det en kärleksförklaring, ni kan kalla mig gay, men jag är ärlig angående mina kompisar och tankar till skolan. Och ja, heterosexuell är jag. Sista skoldagen gick jag idag, givetvis skall detta firas med en nostalgitrip utöver det vanliga.
1997 började jag skolan, en blygsam pojke vid namn Tobias gick till skolan med mamma. Jag fick börja i Periskopet (eller snarare Per-i-skåpet, som vi sade i yngre dagar) och det var frid och fröjd. Innan högstadiet handlade det mesta om vem som var bäst i fotboll, vem i Varbergs BoIs man hatade mest eller vem som låg längst fram i matteboken.Och alla gjorde som man var tillsagd att göra. I högstadiet gjorde vi revolt, alla ville gå sin egen väg. Kan ju inte direkt påstå att jag provade hasch eller koks men alla gick vi en självständigare väg. Måste vara fullkomligt bedrövligt att undervisa högstadieklasser som alla är trotsiga och pubertala. Gymnasiet däremot, ett mer eller mindre frivilligt val. Grunden till ditt framtida liv. Men GOD DAMN vad gymnasiet gav mig mycket.
Kalle, Jim, Filip, Henke, Johan, Daniel, Jonas, Anna-Lena, spanska, fester, 06 SP B, Monday walk of shame och sist, men inte minst, AYIA NAPA OCH STUDENTEN. Alla är typexempel som jag bekantades med under PS. Angående spanskan så gav mig den inte bara två bedrövliga betyg och en patetiskt bedrövlig lärare utan framför allt två sjukt goa polare i Jonas och Kalle. Tänk att spanskan gav mig så mycket men ändå så lite! Apropå Daniel och Filip så möttes vägarna via GIF. På den vägen är det. Henke är ett litet sladdisbarn som jag träffade tack vare fest, Kalle & Jonas och skolan. Men han är inte mindre uppskattad för det. Jim och Johan dök upp i 06 SP B och Jim och Johan skiljer sig rejält i personligheten. Johan= lång och smal storstekare med en ambitiös inställning till skolan. Jim är raka motsatsen. Jim hatar skolan och praktiserar skoltrötthet dygnet runt. Jim kan dock ha Sveriges kanske roligaste humor. Ingen annan kan med, spontan humor, få mig att garva så mycket. Finns även många andra sköna typer i 06 SP B, kan dock inte uppmärksamma alla. Angående "Monday walk of shame" så kommer jag alltid minnas dessa dagar. Det är dagen då du går omvägar i korridoren, låser in dig på toaletten eller låtsas att prata i telefon för att undvika pinsamma blickar och möten efter helgens händelser med klasskamrater eller skåp. Kan tilläggas att alkoholen, oftast varit boven i dramat.
Tre år har gått jävligt fort på PS. Jag kommer ihåg första dagarna: den nya välbekanta doften av en skola, alla jävla salar som man aldrig hittade, Kerstin Halldéns första lektion (lika icke-givande alla andra) och förmågan att alltid öppna dörrarna på fel sätt. Istället för "drag" tillämpade man "tryck" och fick sig alltid en kommentar. Idag glädjs inte av att slippa skolan mer, skolan och årskurs tre är så mycket bättre än jobb. Jag glädjs fan så mycket mer åt att slippa åka buss till skolan. Där snackar vi frihet!
Gymnasietiden sjunger på sista versen, men ändå inte. Kvar har vi det bästa: AYIA NAPA och STUDENTEN. Det kommer bli bra.
Vi sparar det bästa till sist.
1997 började jag skolan, en blygsam pojke vid namn Tobias gick till skolan med mamma. Jag fick börja i Periskopet (eller snarare Per-i-skåpet, som vi sade i yngre dagar) och det var frid och fröjd. Innan högstadiet handlade det mesta om vem som var bäst i fotboll, vem i Varbergs BoIs man hatade mest eller vem som låg längst fram i matteboken.Och alla gjorde som man var tillsagd att göra. I högstadiet gjorde vi revolt, alla ville gå sin egen väg. Kan ju inte direkt påstå att jag provade hasch eller koks men alla gick vi en självständigare väg. Måste vara fullkomligt bedrövligt att undervisa högstadieklasser som alla är trotsiga och pubertala. Gymnasiet däremot, ett mer eller mindre frivilligt val. Grunden till ditt framtida liv. Men GOD DAMN vad gymnasiet gav mig mycket.
Kalle, Jim, Filip, Henke, Johan, Daniel, Jonas, Anna-Lena, spanska, fester, 06 SP B, Monday walk of shame och sist, men inte minst, AYIA NAPA OCH STUDENTEN. Alla är typexempel som jag bekantades med under PS. Angående spanskan så gav mig den inte bara två bedrövliga betyg och en patetiskt bedrövlig lärare utan framför allt två sjukt goa polare i Jonas och Kalle. Tänk att spanskan gav mig så mycket men ändå så lite! Apropå Daniel och Filip så möttes vägarna via GIF. På den vägen är det. Henke är ett litet sladdisbarn som jag träffade tack vare fest, Kalle & Jonas och skolan. Men han är inte mindre uppskattad för det. Jim och Johan dök upp i 06 SP B och Jim och Johan skiljer sig rejält i personligheten. Johan= lång och smal storstekare med en ambitiös inställning till skolan. Jim är raka motsatsen. Jim hatar skolan och praktiserar skoltrötthet dygnet runt. Jim kan dock ha Sveriges kanske roligaste humor. Ingen annan kan med, spontan humor, få mig att garva så mycket. Finns även många andra sköna typer i 06 SP B, kan dock inte uppmärksamma alla. Angående "Monday walk of shame" så kommer jag alltid minnas dessa dagar. Det är dagen då du går omvägar i korridoren, låser in dig på toaletten eller låtsas att prata i telefon för att undvika pinsamma blickar och möten efter helgens händelser med klasskamrater eller skåp. Kan tilläggas att alkoholen, oftast varit boven i dramat.
Tre år har gått jävligt fort på PS. Jag kommer ihåg första dagarna: den nya välbekanta doften av en skola, alla jävla salar som man aldrig hittade, Kerstin Halldéns första lektion (lika icke-givande alla andra) och förmågan att alltid öppna dörrarna på fel sätt. Istället för "drag" tillämpade man "tryck" och fick sig alltid en kommentar. Idag glädjs inte av att slippa skolan mer, skolan och årskurs tre är så mycket bättre än jobb. Jag glädjs fan så mycket mer åt att slippa åka buss till skolan. Där snackar vi frihet!
Gymnasietiden sjunger på sista versen, men ändå inte. Kvar har vi det bästa: AYIA NAPA och STUDENTEN. Det kommer bli bra.
Vi sparar det bästa till sist.
tisdag 26 maj 2009
The funeral
Första gången jag stiftade bekantskap med döden så var jag liten, inte bebis men i alla fall en 7-8 år. Jag såg på "Kan du vissla Johanna?" på julafton. Mamma rekommenderade den för mig och jag tyckte det var fascinerande att Berra som saknade en morfar, hittade en morfar som "ställde upp". Jag ville själv testa, men insåg samtidigt att både farfar och morfar gott dög till. Olyckligtvis dog Berras morfar och från den stunden hatade jag allt som hette begravningar och död. Jag skällde för övrigt ut mamma med min ljusa och icke-pubertala stämma för att hon visat mig film av det slaget. År 2002 dog min farfar och den 3 januari 2003 (en kall solig dag. Jag och brorsan bar blåa Crocker jeans och en svart polo-tröja minns jag såväl) begravdes han och det är, först idag, som jag påminns av den fruktansvärt tunga dagen och grymma sorgen som man upplever när någon nära lämnar denna jord.
Idag, 26 maj 2009 tog vi farväl av Kristoffer Bengtsson.
Det var en stor skara människor som dök upp och det var en fin och vacker begravning, men ack så sorglig. Hans lagkompisar i handbollen bar matchdräkterna och på kistan hade man placerat en handboll. Det var fint. Under avskedsceremonin brast det för mig. Kunde inte hålla tillbaka tårarna när hans närmast anhöriga närmade sig kistan. Lars Winnerbäck spelades som musik och jag är oerhört svag för Winnerbäck i sorgliga stunder. Det blev för mycket av det sorgliga, så att säga. Å andra sidan fungerar Winnerbäcks musik lika bra på ett bröllop, det är väl kanske det som gör honom unik som artist? När begravningen var slut öste regnet ner och blixten och åskan turades om att förekomma. Precis som om någon högre makt gjorde uppror mot Kristoffers öde. Att dö 19 år, i lungcancer är ett orästtvist och fruktansvärt slut på livet.
***
I skuggan av begravningen, tårar och döden fick jag MVG i filmkunskap och PSi. Känns riktigt bra, men jag har lite svårt att uppskatta saker och ting idag. Men livet går vidare och tiden läker sår för många. Förhoppningsvis finner ni en liten mer positiv touch på blogginläggen framöver. Napa stundar och imorgon går jag min sista skoldag på väldigt länge.
/ T.
Idag, 26 maj 2009 tog vi farväl av Kristoffer Bengtsson.
Det var en stor skara människor som dök upp och det var en fin och vacker begravning, men ack så sorglig. Hans lagkompisar i handbollen bar matchdräkterna och på kistan hade man placerat en handboll. Det var fint. Under avskedsceremonin brast det för mig. Kunde inte hålla tillbaka tårarna när hans närmast anhöriga närmade sig kistan. Lars Winnerbäck spelades som musik och jag är oerhört svag för Winnerbäck i sorgliga stunder. Det blev för mycket av det sorgliga, så att säga. Å andra sidan fungerar Winnerbäcks musik lika bra på ett bröllop, det är väl kanske det som gör honom unik som artist? När begravningen var slut öste regnet ner och blixten och åskan turades om att förekomma. Precis som om någon högre makt gjorde uppror mot Kristoffers öde. Att dö 19 år, i lungcancer är ett orästtvist och fruktansvärt slut på livet.
***
I skuggan av begravningen, tårar och döden fick jag MVG i filmkunskap och PSi. Känns riktigt bra, men jag har lite svårt att uppskatta saker och ting idag. Men livet går vidare och tiden läker sår för många. Förhoppningsvis finner ni en liten mer positiv touch på blogginläggen framöver. Napa stundar och imorgon går jag min sista skoldag på väldigt länge.
/ T.
måndag 25 maj 2009
Ingen rubrik
Har haft fruktansvärt ont i nacken sen gårdagens match. Det knakade till i nacken när jag skulle hoppa upp i en nickduell. Kan knappt vrida huvudet åt höger nu. Jag känner mig därför oerhört bright när jag berättar det för mina s.k "kompisar". Genast skulle Johan och Jim ge mig en skön massage. Det kändes mer som ett piskrapp än njutning för musklerna.
***
Inte alls mycket kvar i skolan. Jag är klar med religionen och har endast ETT prov kvar och det är i psykologi. Lektionerna ägnas åt utvärderingar av kurserna och fika. Man kan faktiskt ha det sämre. Betygen är också mer eller mindre klara så att skolan blir mer och mer en icke-självklar del av min vardag. Men PS har varit grymt. Har den skolan att tacka för mycket. Läs bloggen på onsdagen så förstår ni varför!
***
Begravning imorgon. Kristoffer skall begravas i Träslövs kyrka och det känns oerhört tungt. Blir förmodligen svårt att hålla tillbaka tårarna men jag hoppas på en fin begravning. Ett värdigt avslut helt enkelt. Jag och Kalle skall klä oss stiligt men naturligt och vi har gett en fin blomsterbukett. Jag tror det kommer uppskattas. Begravningen börjar vid 13 och efter det väntar provet i psykologi. Känner mig så sugen på att strunta i det. Men jag behöver verkligen ett MVG i den kursen.
Ett relativt kasst och tråkigt blogginlägg. Men nu är ni uppdaterade.
/ T.
***
Inte alls mycket kvar i skolan. Jag är klar med religionen och har endast ETT prov kvar och det är i psykologi. Lektionerna ägnas åt utvärderingar av kurserna och fika. Man kan faktiskt ha det sämre. Betygen är också mer eller mindre klara så att skolan blir mer och mer en icke-självklar del av min vardag. Men PS har varit grymt. Har den skolan att tacka för mycket. Läs bloggen på onsdagen så förstår ni varför!
***
Begravning imorgon. Kristoffer skall begravas i Träslövs kyrka och det känns oerhört tungt. Blir förmodligen svårt att hålla tillbaka tårarna men jag hoppas på en fin begravning. Ett värdigt avslut helt enkelt. Jag och Kalle skall klä oss stiligt men naturligt och vi har gett en fin blomsterbukett. Jag tror det kommer uppskattas. Begravningen börjar vid 13 och efter det väntar provet i psykologi. Känner mig så sugen på att strunta i det. Men jag behöver verkligen ett MVG i den kursen.
Ett relativt kasst och tråkigt blogginlägg. Men nu är ni uppdaterade.
/ T.
söndag 24 maj 2009
Jesus återuppståndelse
Jippodagen var mäktig enligt många. Jag valde att inte delta i festligheterna, varken nykter eller onykter. Det hade inte funkat. Jag hade match på kvällen och valde att plugga lite på dagen istället för att vara med klassen. Min känsla var att jag, skulle deltagit i festligheterna, med klasserna så hade jag fått ångest och mått dåligt över att inte kunna vara med. Min klass var som sagt svartrockare. Daniel, Filip, Kalle, Jonas och Henkes klass var dragqueens. Och det kan ha varit det äckligaste någonsin. Daniel var ett skåp av sällan skådat slag. Filip såg ut som om han vore hämtad från 80-talet med sin look. Jonas däremot, var nog äckligast av alla. Han såg ut som en tysk hora som verkligen sökte sällskap. Jag vet inte om killen fick napp, men en del killar kommenterade hans rumpa, men drog genast tillbaka orden när de såg ansiktet. Men Jonas var kung under kvällen. Rykten sade att han däckat vid halv 6. Man blir därför, riktigt förvånad, när killen dyker upp på fiket vid 23 och skriker: "Fest!" Jag jämför det hela med Jesus återuppståndelse på påskdagen. Henke gjorde ett gott jobb men stupade klockan halv 6. Mascaran tog kål på honom och klagade på irritation och klåda vid ögonen. Han åkte sen för att se vår match mot Veddige Bk (vinst med 3-0) för att sen,återigen, börja festa. Normalt beteende. Men som sagt, studenten förändras oss alla. Till det positiva.
***
5 dagar kvar till Ayia Napa och jag har redan börjat packa. Det känns som om det verkligen är på sin plats. Tänkerägna torsdagen åt gekås-besök, klippning (äntligen!) och att växla pengar. Nu är det nära, äckligt nära!
***
Debuten som bloggare på GIF:s hemsida skedde igår, om ni är intresserade så besök: http://www2.idrottonline.se/templates/News.aspx?id=311135 och tryck sen på "Dagen efter Veddige-matchen" Givetvis uppmanar jag er alla till att besöka den. Men det är här, på blogspot som det mest läsvärda inläggen kommer att ligga ute.
Idag: Match med b-laget kl 18. Även plugg, religion B.
***
5 dagar kvar till Ayia Napa och jag har redan börjat packa. Det känns som om det verkligen är på sin plats. Tänkerägna torsdagen åt gekås-besök, klippning (äntligen!) och att växla pengar. Nu är det nära, äckligt nära!
***
Debuten som bloggare på GIF:s hemsida skedde igår, om ni är intresserade så besök: http://www2.idrottonline.se/templates/News.aspx?id=311135 och tryck sen på "Dagen efter Veddige-matchen" Givetvis uppmanar jag er alla till att besöka den. Men det är här, på blogspot som det mest läsvärda inläggen kommer att ligga ute.
Idag: Match med b-laget kl 18. Även plugg, religion B.
fredag 22 maj 2009
Dum fråga
En positiv dag igår. Jobbade 9-17 och hade det fruktansvärt kul på jobbet. Vattenkrig med ballonger stod på schemat. Barndomsminnen väcks till liv. Vi kastade det på varandra, på bilar och på personer som gick förbi. För att sedan låtsas vara oskyldiga som små vita lamm. Fick när jag kom hem, ett saftigt och inspirerande "erbjudande" av Varbergs svar på Bank & Niva: Kalle och Jonatan Berntsson om att börja blogga lite på GIF:s hemsida. Finns det ris i Kina? Finns det fisk i läjet? Bajsar björnarna i skogen? Åker jag till NAPA om en vecka? Självklart ställer jag upp, fruktansvärt kul idé från bröderna Write. Du finner sidan här: http://www2.idrottonline.se/templates/News.aspx?id=311135
***
Jippodagen idag, önskar verkligen att jag kunde vara med. Klassen hade "svartrockare/emos/punkare" som tema, hade varit otroligt intressant att se mig som någon sådan. Angående Henke, Daniel, Filip och Jonas så hoppas jag innerligt att de får napp i kväll. De är alla utklädda och sminkade till det motsatta könet. Hade varit så kul om någon kille kommer fram och börjar ragga. Jag tror Filip och Daniel lugnt, men behärskat hade tackat nej. Jag tror att Jonas hade börjat håna killen som raggat och idiotförklara honom. Jag tror Henke hade slått ner killen och hamnat i fyllecell. Jag tror även att Kalle hade följt med killen hem för att dricka mjölk, äta lingon eller prata Buster. Nej, skämt å sido. Kalle deltar inte heller på Jippodagen.
***
Match i kväll för egen del. Men match är fan inte piss i motvind heller. Seriefinal mot Veddige och jag tror alla giffare är sugna på att rycka lite i toppen.
/ T.
***
Jippodagen idag, önskar verkligen att jag kunde vara med. Klassen hade "svartrockare/emos/punkare" som tema, hade varit otroligt intressant att se mig som någon sådan. Angående Henke, Daniel, Filip och Jonas så hoppas jag innerligt att de får napp i kväll. De är alla utklädda och sminkade till det motsatta könet. Hade varit så kul om någon kille kommer fram och börjar ragga. Jag tror Filip och Daniel lugnt, men behärskat hade tackat nej. Jag tror att Jonas hade börjat håna killen som raggat och idiotförklara honom. Jag tror Henke hade slått ner killen och hamnat i fyllecell. Jag tror även att Kalle hade följt med killen hem för att dricka mjölk, äta lingon eller prata Buster. Nej, skämt å sido. Kalle deltar inte heller på Jippodagen.
***
Match i kväll för egen del. Men match är fan inte piss i motvind heller. Seriefinal mot Veddige och jag tror alla giffare är sugna på att rycka lite i toppen.
/ T.
torsdag 21 maj 2009
Dyr petning
Ibland undrar jag om inte särskolan skulle fungerat bättre i studentkommiténs ställe (inget ont om särskolan, vissa är riktigt klyftiga) Redan i mars köpte vi balbiljetter. http://tobbelarsson.blogspot.com/2009/03/balbiljetter-och-arets-match.html
Vi fick alla kvitton och igår var det dags att hämta ut "biljetterna". Det visade sig vara band som man fäster runt handleden, i likhet med åkbanden på Liseberg, dock i en mycket mer simpel förfalskningsgrad. Fick därför igår, återigen, köa. Dock bara i 45 min, men sämre organsiation finnes bara via GPS. Nu hoppas jag allt är klart, jag har lagt ner mycket kraft, tid och ork på balen. Hoppas den blir så bra som alla påstår.
***
Har inget emot mina fotbollstränare på något sätt. Mikael Lindgren och Stefan Hultén kompletterar varandra utmärkt och är båda kunniga och kompetenta tränare. Grejen med Stefan är hans, röstläge, som i många fall artar sig att vara i slow-motion i telefon. Det kan gå flera sekunders tystnad, innan han tar upp samtalet. Första gången jag pratade med han inbillade jag mig att han lagt på, eller än värre, tuppat av. Hultén hade ringt mig idag (jag deltog inte i träningen på grund av jobb) och jag hann aldrig svara på jobbet. Jag ringer därför upp honom. Telias priser är sjuka och innan samtalet med Hultén låg mitt saldo på dryga 68 kr. Jag tänkte vara smart och bara ringa en signal, för att sen lägga på och därmed få honom att ytterligare ringa upp. Men han svarade direkt och höll ett anförande på 5-10 minuter Jag försökte lägga på, men Hultén älskar att analysera. Vi snackade fotbollsuttagningar och samlingstider. När jag, tills slut, lagt på (hänvisade till jobbet) så ringde jag Telias kundtjänst. Aktuellt saldo: 45 kr. Mellan raderna hoppas jag ni inser min förakt till telia och till mig själv.
För övrigt så blev jag "petad" från startelvan.
Kändes jävligt nice att få ringa till tränaren och veta det. 25 kronor kostade det. Men för att citera Batman: "Vad lär vi oss av att falla? Rätt svar: Att resa oss upp" Samtidigt fungerar Jokerns citat lika bra: "Why so serious?" Division 5, Tobbe!. Näst sämsta serien i ett land vars högstaliga är i klass med Slovenien och Cypern.
***
Kvällen är oplanerad och ung. Förmodligen socialt umgänge med Henke eller Kalle.
Morgondagen kunde ägnats åt Jippodagen och fest men ägnas åt match kl 19 i Veddige.
Seriefinal om någon plöstsligt skulle undra.
/ T.
Vi fick alla kvitton och igår var det dags att hämta ut "biljetterna". Det visade sig vara band som man fäster runt handleden, i likhet med åkbanden på Liseberg, dock i en mycket mer simpel förfalskningsgrad. Fick därför igår, återigen, köa. Dock bara i 45 min, men sämre organsiation finnes bara via GPS. Nu hoppas jag allt är klart, jag har lagt ner mycket kraft, tid och ork på balen. Hoppas den blir så bra som alla påstår.
***
Har inget emot mina fotbollstränare på något sätt. Mikael Lindgren och Stefan Hultén kompletterar varandra utmärkt och är båda kunniga och kompetenta tränare. Grejen med Stefan är hans, röstläge, som i många fall artar sig att vara i slow-motion i telefon. Det kan gå flera sekunders tystnad, innan han tar upp samtalet. Första gången jag pratade med han inbillade jag mig att han lagt på, eller än värre, tuppat av. Hultén hade ringt mig idag (jag deltog inte i träningen på grund av jobb) och jag hann aldrig svara på jobbet. Jag ringer därför upp honom. Telias priser är sjuka och innan samtalet med Hultén låg mitt saldo på dryga 68 kr. Jag tänkte vara smart och bara ringa en signal, för att sen lägga på och därmed få honom att ytterligare ringa upp. Men han svarade direkt och höll ett anförande på 5-10 minuter Jag försökte lägga på, men Hultén älskar att analysera. Vi snackade fotbollsuttagningar och samlingstider. När jag, tills slut, lagt på (hänvisade till jobbet) så ringde jag Telias kundtjänst. Aktuellt saldo: 45 kr. Mellan raderna hoppas jag ni inser min förakt till telia och till mig själv.
För övrigt så blev jag "petad" från startelvan.
Kändes jävligt nice att få ringa till tränaren och veta det. 25 kronor kostade det. Men för att citera Batman: "Vad lär vi oss av att falla? Rätt svar: Att resa oss upp" Samtidigt fungerar Jokerns citat lika bra: "Why so serious?" Division 5, Tobbe!. Näst sämsta serien i ett land vars högstaliga är i klass med Slovenien och Cypern.
***
Kvällen är oplanerad och ung. Förmodligen socialt umgänge med Henke eller Kalle.
Morgondagen kunde ägnats åt Jippodagen och fest men ägnas åt match kl 19 i Veddige.
Seriefinal om någon plöstsligt skulle undra.
/ T.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)