Killen som tror sig veta hur man bloggar. Skriver om allt och ingenting i en ironisk och hårdkokt touch. Nästan ingen går obemärkt förbi.

lördag 31 januari 2009

Det närmar sig...

Om 200-dagars var kul så var 150-dagars minst lika roligt. Riktigt roligt var det. 100-dagars får fan i mig jobba om den ska nå samma status. "Phantom of the opera" blev verkligen en succé, riktigt nöjd med min utstyrsel. Bäst under kvällen var Henke, när han först råkar slå till Kalle på dansgolvet, för att sedan (råka?) hälla öl i hans år. När de sen träffas är Kalle aningen butter. Henke ser då helt oförstående ut och frågar: "Varför är du sur? Vad har jag gjort?" Jag vek mig dubbelt. Kan även bevisa att jag har kvar mitt bankkort, om någon skulle undra.
***
Filmkväll igår med Kalle och Elin och Cissi, vi såg "Hostage" och det var trevligt. Jag är riktigt nöjd med min insats, att jag lyckades hålla upp ögonen hela kvällen, det är en bragd. Jag sov 5 timmar och gick i skolan från 8-16. Lägg där till skallebank av sällan skådat slag och du får min dag. Det var dock en positiv dag igår, fick MVG i a-kursen i psykologi. Förhoppningsvis får Johan "bara" VG, det vore ultimalt.
***
Det närmar sig till...

....min älskade familjs hemkomst. Som jag har saknat dem. Jag gråter ju floder varje natt. Nej, om jag ska vara helt ärlig så har det varit två underbara veckor. Det jag oroar mig mest för är städningen, det är tvunget och framför allt behövligt. Mamma och pappa är pedantister och de upptäcker minsta lilla dammråtta. Städningen får förmodligen ske i kväll. Jag hinner inte imorgon eller på måndag.

...Mullsjö. Imorgon smäller det. "The match our lives", som jag fint uttrycker det.
Om någon är intresserad av lite "försnack" och info så besök http://www.warbergic.se/
Det är intervju med lagledare Klingborg där. Det är även en notis i dagens HN.
Tillägnar förmodligen ett blogginlägg åt Mullsjö imorgon.
***
Den 27 juni 1990 föddes en person vid namn Tobias. 31 år tidigare blev Ingemar Johansson världsmästare i boxning. Idag, den 31 januari är Sverige en idrottslegend fattigare. Johansson förlorade kampen mot sjukdomen. Han är värd all uppmärksamhet och uppskatting och givetvis ska han få en plats på bloggen.
***
Träning och jobb är dagens meny.
/ T.

torsdag 29 januari 2009

Sisådär 50 år

En lång skoldag (en lektion på schemat) är till ända. Jag slutade halv elva men är hemma, först nu. Anledningen är min kära farmor, hon fullkomligt proppar i mig mat. Hade lätt kunna flyga hem då jag känner mig som en ballong. Jag anlände 10.45, vi åt 11.30. Jag hade som mål att hinna med 12.05 bussen, därför slängde jag i mig maten fort som ögat. Två portioner fick hon i mig. "Om det var gott så ta mer" och "Du kan väl äta upp det sista, Tobias?" är standardfraserna vid matbordet. 8 potatisar och 5 torskfilé bitar senare så var jag klar. Tittar på klockan som visar 11.58, känner mig aningen stressad och ska precis till att resa mig från bordet för att gå till bussen. Hör då en välbekant röst och fråga: "Jag har gjort efterrätt, du kan väl äta lite? Jag försöker skylla på att jag knappt kan gå tack vare all mat. Men icke, glass och varma hallon fick jag ner. "Du hade väl inte bråttom?" Nej då, jag ser att klockan passerat 12.05 med en minut, därför slår jag ihjäl ytterliggare 30 min, vi lyssnade på P4 och farmor berömde Lotta Bromé och hyllade "Maria Larssons eviga ögonblick" som hon nyligen sett. Att instämma och nicka brukar vara omtyckt, därför gjorde jag det. Tackade sen för mig och staplade ner mot stan. Funderade då över mor- och farföräldrars stora lycka och glädje att servera mat till barnbarn, det borde vara bland det bästa de vet. Farfar, som är död sen 6 år tillbaka, har skrivet ett fint citat på en lapp på kylskåpet: "Om jag hade vetat att det varit så kul med barnbarn så hade jag skaffat dem först." Kanske stämmer det? Återstår att se om sisådär 50 år.
***
Studentfest i kväll, galet kul. För tillfället känner jag mig trött, ska nog sova siesta nu. Men laddad blir jag oavsett tillstånd. Ledsen att göra fittorna till tjuvar besvikna, men tyvärr så stannar mitt bankkort hemma i kväll.
***
I övrigt kan jag lätt konstatera att mamma ioch pappa skickar samma sms till mig som till alla andra i släkten. Saknad? Jag?

söndag 25 januari 2009

The phantom of the opera

När man vaknar upp på söndagar har man alltid en tung känsla. Antingen är man jättebakfull, eller i mitt fall, trött på att helgen går för fort. Denna dag var inte ett undantag. Dagens datum, 25 januari symboliserades av dimma och grått väder. Ska dock tilläggas att alla söndagar inte är belagda med ångest. Nästa söndag, den 1 februari. Kvartsfinal i SM mot Mullsjö. Det är helt sjukt!
Jag vet vart jag lägger mina tankar om jag får tråkigt.
***
Gårdagen var sådär. Vi förlorade mot Marsstrand och nu är det fruktansvärt tungt och mörkt. Warberg IBF:s framtid är förmodligen i division 3 nästa år. Känns tråkigt som fan. Festen hemma hos mig var dock lyckad, städad och lagom. Tack alla inblandade. Missförstå mig inte, vi firade inte vår förlust, festen var planerad sen länge.
***
Studentfest på torsdag, ca 150-dagar kvar till studenten. Temat är TV, förmodligen Sveriges mest tråkiga och flexibla tema. Man kan vara vad som helst. Exakt vad som helst. Själv kom jag nyss på vad jag ska vara. Fantomen på operan! Kan bli really good.
http://www.svd.se/multimedia/dynamic/00113/11504494_113891b.jpg

Jag hade tänkt låna farsans kostymbyxor och fixa fram fluga, mantel och mask. Angående pappas tillåtelse så känner jag mig lite i överläge. Jag är i Sverige, han i Thailand. Vad ska han göra åt saken? Jag skickade dock iväg ett vänligt sms.
***
Warberg vann idag och jag sopsorterade alla burkar och flaskor sen igår. Något mer ni ville veta?

lördag 24 januari 2009

Rätt åt henne

Skulle egentligen haft en "bloggfri" dag idag. Kan dock inte låta bli att hylla det svenska folket. "Blondinbella" åkte ut igår från Let's Dance. Isabella Löwengrip, som hon heter, är visserligen good-looking och en framgångsrik bloggare. Det kan ingen ta i från henne. Men hennes röst, och hennes jävla självsäkerhet, det irriterar mig något fruktansvärt. Varje vecka snackade hon om att ta hem Let's Dance, nu blev det, platt fall. Rätt åt henne, självgoda människor ska bestraffas. För övrigt så anser jag att...

....Laila Bagges outfit fortfarande är årets höjdpunkt.

....Carl-Jan Granqvist är stjärna. Vilken glidare och vilken charmör. Hans röst och dialekt är delikat. Hans yrke: "Livsnjutare", hur gör man för att nå dit?

...David Hellenius lätt är Sveriges bästa programledare. Otvivelaktigt.

...Kitty Jungbring är korkad. Helt jävla pantad.
***
Match närmar sig, det är alltid kul att spela i Idrottshallen. Många av a-lagsspelarna brukar titta förbi . Det är kul, man får en liten kick. Det gäller ju dock att prestera, Isac Carlsson sitter på läktaren. Nästa år finns det 2-3 lärlingssplatser i a-laget. Jag vill fan i mig nå dit.

Nu: Bränna skiva till kvällen, därefter mat och samling.
Ha en bra dag, det ska jag ha.

/ T.

fredag 23 januari 2009

Äntligen fredag!

En jobbig skolvecka är över, fastän många lektioner varit inställda så känns det som om lärarna skruvat upp tempot rejält sista terminen. Det är väl bara att "gilla läget", även om man inte gör det. Helgen är som sagt välkommen.
***
Helvetet upplevdes i Göteborg igår. Vi förlorade "bottenmötet" mot Lindome med 7-5. Det var en samling idioter vi mötte. Ett gäng jävla gubbar som uppträdde som småbarn. Att det finns idioter, det visste jag, men att lida av så stora problem som killen på läktaren gjorde, det är bra jobb. Det är inte kört ännu, men chansen att vi skall klara oss kvar i divison, den har minskat. Seger krävs imorgon mot Marsstrand, årets "måstematch". Imorgon kl 16 i Idrottshallen.
***
Fick ett intressant samtal igår. Kl 04.40. En yrvaken Tobbe svarar. Jag hör då en mansröst:
"Hej, jag ringer från Securitas, är Ann-Sofi hemma?"
Jag förklarade att hon var i Thailand, han förklarade i sin tur att ett larm börjat tjuta.
Då kommer den lite udda frågan: "Hur vill du att jag ska göra?"
Jag hann tänka många tankar. "Spärra av området", "Ring SÄPO" och "skjut inte utan mitt tillstånd". Nej, palla vara så radikal. Istället hänvisade jag till Victoria, som är "in charge" för tillfället. Jag somnade sen om. Sov som en stock.
***
Match och fest imorgon. "Nära och bekanta" besöker Hajvägen. Givetvis är det under lugna former, det ska bli galet, men det skall inte spåra. Mamma har skickat massor av sms och är orolig. I won't make her disapointed.
***
Nu: Let's Dance, På spåret och FIFA 09. Amanda och Daniel anländer med Kina-mat snart.
För övrigt så anser jag att Laila Bagges klädsel i kväll är årets höjdpunkt.

tisdag 20 januari 2009

Vad är det som gör...?

Trots en långtråkig, dryg och tröttsam dag så mår jag prima i detta nu. Jag tror det var fysträningen som gjorde susen. Fysträning är annat något man helst vill slippa och komma på en bortförklaring till. Men det gäller fan att bita ihop. Vi sprang 5 km i slingan, sprang upp och ner i trapporna på påskbergsvallens läktare. Vi hann även med fys i korridoren. Men vad är det så som gör att man orkar kämpa vidare när man springer ute i leran, alldeles själv ute i skogen? Vad är det som gör att man orkar kämpa vidare när kramperna är som värst och när tränare Hulténs röst når bristningspunkten? Vad är det som gör att man fortsätter fastän man bara vill hem till sängen?

Rätt svar: Tiden efter träningen. Dusch, underbar saft, bastu och avkoppling. Glöm inte heller en viss portion av Kalles musik. Killen lär sig, även om huvuddelen är inspiration av undertecknad.
Det är livet på en pinne, att sitta och njuta efter ett fyspass från helvetet.
Man känner sig så jävla stolt över sig själv.
När man sen anländer till hemmet så väntar ett halvt kilo (lite krydd kanske) lasagne från mormor och till råga på allt SHREK 3. Kan det bli bättre?

Att man sen knappt kan gå imorgon, det är en annan femma.
Somliga kommer nog undra om man inte blivit påsatt av en kille. Själv känner jag att jag kommer ha sjuk träningsvärk i rumpan, därför kommer nog en del blickar riktas mot mig.
Jag bjuder på det.

/ T.

Lämplig rubrik ej funnen.

Såg inte hela idrottsgalan, såg bara Jerringpriset. Tycker egentligen att både Kallur och Kalla var värdiga vinnare. Känns dock som om Kallas "rusch" i skidbacken finns på fler näthinnor än Kallurs världsrekord, tyvärr minns nog många Kallurs fall i OS. Tycker även att det var bra att handikappidrottarna hamnade före idrottare såsom Zlatan Ibrahimovic. Det bevisar att de stöds av folket och jag antar att ett stort steg tagits för handikappidrotten.
***
Apropå Zlatan, han vann 3 tunga utmärkelser under den "italienska fotbollsgalan". Han var tydligen, tillsammans, med Del Piero- galans kung. Kanske var bra att dissa idrottsgalan?
***
Supporterbuss ordnad till matchen mot Mullsjö 1 feb. Känns smått otroligt. Förhoppningsvis följer fler än de "nära och kära" med. Hade varit grymt! Ser för övrigt fram emot Mullsjö nåt kopiöst. Det är den matchen som håller mig vid liv, utan den hade jag bara dragit ett täcke över huvudet och vaknat upp i maj någon gång. Januari är verkligen deprimernade.
***
Annars rullar dagarna vidare hemma på Sharkroad. Jag letar febrilt efter glödlampor då kökslampan vägrar lysa. Sökningen går dock sådär, antagligen får jag åka upp och handla. Apropå handla. Finns det något tråkigare? Nu tvingas jag ha med en jävla inköpslista, snacka om att åldras i förtid.
***
Mormor och morfar anländer med mat snart. Det brukar bli en del mat från mormors sida, i söndags hade hon lagat så mycket att man lätt kunde försörjt en etiopisk by. Jag vågar knappt föreställa mig dagens omfattning. Det ska dock sägas att maten smakar sjukt gott!

Mat, sömn, skola fysträning. Min dag.

/ T.